Närhet till grönområden främjar välbefinnande och minskar hälsoskillnader
2008-12-03
Hur påverkas folkhälsan av tillgång till grönområden? Folkhälsoinstitutet har ett regeringsuppdrag som handlar om den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet som också resulterat i en rapport (Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet 2007:3). I den konstateras att människor som har tillgång till grönområden är betydligt mer fysiskt aktiva än de som lever i områden där de förutsättningarna saknas.
Evidensen om den byggda miljöns betydelse för hälsa och dess bestämningsfaktorer redovisades redan för cirka 25 år sedan i en klinisk studie av Simons Ulrich i den välrenommerade tidskriften, Science (Ulrich S. View through a window may influence recovery from surgery. Science 1984). Ulrich fann att kirurgpatienter i ett sjukhus i Pennsylvania i USA som hade fönster med utsikt mot grönområden läkte såren efter en operation snabbare och stannade kortare tid på sjukhuset än andra patienter som hade likadana rum, men med fönster mot byggnader i betong.
Det har tagit några år innan andra studier publicerats som visar grönområdens påverkan på hälsan. En japansk longitudinell studie (Takano T, mfl. ”Urban residential environments and senior citizens’ longevity in megacity areas: the importance of walkable green spaces”, Journal Epidemiology Community Health 2002) visade att äldre personer boende i Tokyo som kunde ta promenader i sina bostadsområden och som hade tillgång till grönområden och parker levde längre än andra som saknade den möjligheten. En studie från Holland (Mass J, mfl. ”Green space, urbanity and health: how strong is the relation?” Journal Epidemiology Community Health, 2006) med mer än 250 000 deltagare redovisade ett starkt positivt samband mellan att bo nära grönområden, inom tre kilometer, och det allmänna hälsotillståndet. Det intressanta var att sambandet var starkare för äldre och unga än för dem i arbetsför ålder och för personer i lägre samhällsklass.
Varför naturupplevelser är bra för hälsan har diskuterats. Det konstateras att naturupplevelser främjar god hälsa genom att den fysiska aktiviteten ökar, blodtrycket blir lägre, återhämtningen blir bättre, stressen minskar och att ensamhet motverkas för personer som har möjlighet till naturupplevelser.
I en artikel som nyligen publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet (Mitchell R och Popham F: Effect of exposure to natural environment on health inequalities: an observational population study. Lancet, Vol 372 8 november 2008) förs analysen ett steg vidare.
Författarna ställer upp hypotesen att närhet till grönområden också minskar hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället. Därför har de genomfört en stor registerbaserad studie på områdesnivå i England. Studien omfattar hela befolkningen i arbetsför ålder, drygt 40 miljoner människor, uppdelade på mer än 30 000 områden. För varje område har man haft uppgift om tillgång till grönområden och ekonomisk ojämlikhet och man har undersökt vilken inverkan dessa faktorer har på den allmänna dödligheten, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och självmord.
Analysen visar att det finns både starka samband mellan inkomstnivå och dödlighet och mellan närhet till grönområden och dödlighet. Låg inkomst och dålig tillgång till grönområden ger en hög allmän dödlighet och en ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Effekten av avståndet till grönområden kvarstår även om man kontrollerar för inkomst. Däremot hittar man inga klara samband när det gäller lungcancer och självmord.
Det mest intressanta resultatet är att hälsoskillnaderna mellan olika samhällsgrupper är betydligt mindre i områden med bra tillgång till grönområden. Ojämlikhet i dödlighet minskade med 26 procent från allmänna orsaker och med 30 procent från hjärt- och kärlsjukdomar. Det förefaller som att de grupper som är mest utsatta och har sämst ekonomi är de som drar störst nytta av en samhällsplanering där människor har ökad tillgång till natur och grönska.
Att minska ojämlikheten i hälsa är ett viktigt mål för folkhälsoarbetet och därför är det angeläget att hitta effektiva insatser för att uppnå målet. En samhällsplanering som ökar människors möjligheter till naturupplevelser och som främjar fysisk aktivitet verkar vara en sådan insats.
Läs mer:
Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet
Samhällsplanering för ett aktivt liv – fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa
Aktiv transport – på väg mot bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik
