Undermeny

• Nyheter
• Gd Sarah Wamalas blogg
• Gd Presentationer
• Artiklar
• Remissyttranden
• Press
• Konferensdokumentation

Landstingens förebyggande arbete måste öka

2009-02-25

Landstingens förebyggande arbete går långsamt. Detta trots upprepade studier som visar att en stor del av den generella dödligheten orsakas av ohälsosamma levnadsvanor som rökning, bristande motion, ohälsosamma kostvanor och riskbruk av alkohol. Hälso- och sjukvårdens kostnader som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor är stora och ökande. Nya siffror från Apoteket visar att deras försäljning toppas bland annat av läkemedel för att behandla folksjukdomar som höga kolesterolvärden och högt blodtryck. Här finns ett starkt ekonomiskt incitament för landstingen som bör vara en drivkraft mot ökade satsningar på förebyggande arbete.

En studie av hälsofrämjande arbete vid sjukhus i Stockholms läns landsting (Fredin, mfl. 2008) visar att inget av sjukhusen har något specifikt uppdrag att arbeta hälsofrämjande. Inte heller hade de antagit någon policy eller några riktlinjer för sådant arbete. Författarna påpekar att det hälsofrämjande arbetet behöver systematiseras och stärkas, speciellt inom områdena hälsofrämjande organisation och hälsofrämjande patientarbete. I artikeln framgår att ett hälsofrämjande perspektiv ofta saknas i fortbildningen av personal.

Som ett led i genomförandet av den nationella handlingsplanen för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder har regeringen sedan år 2006 delat ut stimulansmedel till landstingen. Medlen ska användas för att utveckla det alkoholförebyggande arbetet i primärvården och annan hälso- och sjukvård.

Den samlade kostnaden för de alkoholförebyggande insatserna som landstingen genomförde under år 2008 uppgick till cirka 40 miljoner, där drygt 16 miljoner utgör statliga stimulansmedel. Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att följa upp så att medlen används enligt de villkor som regeringen beslutat om och lämna en rapport om användningen.

I rapporten som Statens folkhälsoinstitut lämnar till regeringen i veckan tar upp en gemensam befolkningsenkät i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanland och Örebro län som visar att andelen personer som vid sitt senaste besök på en vårdcentral fått frågor om sina alkoholvanor ökat med 5 procent, från 12 procent till 17 procent mellan åren 2004 till 2008. En glädjande ökning men att knappt var femte patient får frågor om alkoholvanor är inte tillräckligt för ett effektivt förebyggande arbete mot alkohol.

Referens

Fredin S, Forsberg B, Allebeck A. Stockholms sjukhus bör arbeta mer hälsofrämjande. Läkartidningen 2008;105:3412-5.

• Mycket intressant, det här med förebyggande och främjande arbete med hälsa som mål. Speciellt intressant är det när det skrivs i samma mening som landstinget. I bloggen ovan nämns bland annat att det saknas ett systematiskt hälsofrämjande tänk och arbete i landstingen. Jag tänker att det är egentligen inte så konstigt. Sjukvården letar efter det som är sjukt och ohälsosamt, inte efter friskhet och hälsa. Landstinget vill gärna "förebygga fetma och diabetes" istället för att "främja hälsosam kost och motion". För mig är det två olika sätt att tänka, ett som fokuserar på att undvika det negativa oc hett som fokuserar på att förstärka det positiva.

  Skrivet av: Mikael Nissén, samordnare för främjande och förebyggande arbete i Kalix kommun 2009-02-18 12:56

• Att sjukvården inte arbetar alkoholpreventivt i högre utsträckning beror sannolkt på den dåliga incitamentstruktur som finns. Personalen inom vården är tungt belastade och gör det de måste göra enligt sina arbetsinstruktioner och vad de uppfattar ger effekter. Prevention tar tid och effekten är inte skönjbar för den som utför det preventiva arbetet. Vinsterna av preventionsarbetet är ofta till fördel för andra och kostnaderna uppfattas som höga av tidspressad personal. Därför tror jag att hälsofrämjande preventivt arbete inte utförs i den utsträckning som behövs.

  Skrivet av: Håkan Källmen 2009-02-19 14:58