Statens folkhälsoinstitut Verktyg
Du är här: StartAktuelltGd Sarah Wamalas blogg20097 › Äldres medicinering bör kombineras med hälsofrämjande insatser i hälso- och sjukvården

Äldres medicinering bör kombineras med hälsofrämjande insatser i hälso- och sjukvården

2009-07-22

Den nationella folkhälsoenkäten visar att sex av tio i åldern 65 till 84 år hade haft kontakt med vården under de senaste tre månaderna. Av dessa hade tre av tio besökt en läkare på sjukhuset medan varannan hade besökt en läkare på vårdcentralen.

Resultaten från den nationella folkhälsoenkäten visar att en stor andel av de äldre använder medicin för besvär och sjukdomar som går att förebygga. När det gäller medicin mot högt blodtryck och höga blodfetter är det nära på rekordsiffror - mer än hälften av männen (55 procent) och kvinnorna (51 procent) i ålder 65-84 år använder blodtryckssänkande medicin. I åldern 45-64 år är det knappt hälften så många som använder blodtryckssänkande medicin. 35 procent av äldre män och 29 procent av äldre kvinnor använder blodfettssänkande medicin. 15 procent av äldre män och 9 procent äldre kvinnor använder diabetesmedicin. Vi ser också att andelen som använder dessa mediciner börjar öka redan vid 45 års ålder.

Vetenskapliga beräkningar visar att så många som 642 patienter kan behöva behandlas med kolesterolsänkande medicin under fem år för att förhindra att en patient drabbas av stroke. Detta är kostsamt för både individen och samhället. För individen handlar det också om praktiska frågor, biverkningsrisker m.m.

För en rökare som röker 20 cigaretter om dagen kan rökstopp på fem år minska risken att drabbas av stroke till samma nivå som hos personer som aldrig rökt.

Att motivera patienter att ändra livsstil genom exempelvis motion, rökstopp och goda matvanor har uppvisat goda resultat. Hälsofrämjande insatser både räddar liv och sparar pengar för hälso- och sjukvården och för hela samhället. Hälso- och sjukvårdspersonal är de som kan motivera sina patienter att ändra livsstil och som kan erbjuda verktyg som underlättar livsstilsförändringen och de bör därför ges ekonomiska incitament för detta arbete.

Primärvården har en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet bland äldre. Varannan äldre som besöker en läkare besöker en läkare på vårdcentralen. Här kan flera äldre fångas upp och medicinering kan kombineras med förebyggande insatser på ett sätt som inte innebär onödig medicinering för äldre.

Statens folkhälsoinstitut har fått ett regeringsuppdrag att utbilda landstingens hälso- och sjukvårdspersonal i motiverande samtal (MI). Med denna utbildning i bagaget har vårdpersonalen ett konkret verktyg för att kunna arbeta mera hälsofrämjande och motivera sina patienter att ändra sin livsstil. Inom kort kommer vi att redovisa resultaten av detta arbete.

Referens

Resultat från den Nationella folkhälsoenkäten, 2008

Kumana CR, Cheung BM, Lauder IJ. Gauging the impact of statins using number needed to treat. JAMA. 1999;282:1899-1901.

13 kommentarer Skriv kommentar
  • Hej!

    Så här står det på ett ställe på Folhälsoinstitutets webb:

    "Vetenskaplig förankring (evidens) När det gäller bestämningsfaktorer och effekter av insatser inom folkhälsoområdet gäller att Statens folkhälsoinstituts uttalanden ska vara vetenskapligt grundade, det vill säga evidensbaserade."

    Igår skickade Folkhälsoinstitutet ut ett pressmeddelande som berörde bland annat äldre människors läkemedelsintag.

    Jag tycker det känns onödigt att skapa motsättning mellan farmakologisk behandling och icke famakologisk eftersom de kompletterar varandra och var för sig har olika tyngd beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. MEN det tänkte jag INTE ta upp här och nu.

    FHIs generaldirektör säger i pressmedelandet lite ur det blå:

    - Det finns också vetenskapliga beräkningar som visar att 642 patienter måste behandlas med blodtryckssänkande medicin under fem år för att förhindra att endast en patient drabbas av stroke, konstaterar generaldirektör Sarah Wamala.

    Jag har ägnat en bra stund åt att försöka förstå varifrån siffran just 642 för NNT över fem år kommer ifrån. Jag har under många år intresserat mig just för behandling av högt blodtryck och känner inte igen siffran som typisk. Och är den inte typisk/generell i sammanhanget så hör den väl inte hemma i generaldirektörens uttalande?

    Jag räknade ut vad NNT över fem år var i den svenska STOP- studien (Swedish Trial in Old Patients with Hypertension), redovisad i The Lancet 1991, som ett jämförande exempel. I studien igick svenska äldre människor (70-84 år) med högt
    blodtryck. Man utvärderade effekten på bl a stroke och jämförde aktiv blodtryckssänkande behandling med placebo. NNT för stroke (dödande och icke dödande) omräknat till fem år (för att kunna jämföra med siffran 642 över fem år) blev 14 (95%CI 10-26). Jag vet att denna siffra är ovanligt låg, men jag skulle säga att en rimlig siffra för de äldre patienter som vi idag behandlar för högt blodtryck ligger i spannet NNT över fem år 15-40. Alltså långt från siffran 642, som generaldirektören framhåller som generellt giltig och "vetenskaplig".

    Var kom då siffran 642 ifrån? Jo, jag har läst den referens jag hittade på ett annat ställe på er sajt i anslutning till gårdagens pressmeddelande:

    Kumana CR, Cheung BM, Lauder IJ. Gauging the impact of statins using number needed to treat. JAMA. 1999;282:1899-1901.

    Där förekommer på ett ställe siffran 642 för NNT. Men det gäller inte blodtryckssänkande behandling utan kommer fr studien WOSCOP där medelålders skotska män utan känd kärlsjukdom, med höga kolesterolvärden behandlades med koleterolsänkaren pravastatin mot placebo!

    Även om det är sommar och semestrar och rötmånad och inte Folkhälsoinstitutets pressmeddelande når så många tycker jag ändå att det är allvarligt när en myndighetsföreträdare, som säger sig stå på vetenskaplig grund uttalar att siffran (just så exakt också) 642 för NNT över 5 år är den vetenskapligt funna (utan reservation för typ av behandling, patienternas basala absoluta kardiovaskulära risk etc).

    Nu spelar det nog i praktiken mindre roll men rent principiellt vore det rimligt att man gick ut med en rättelse när man gjort en sådan blunder. För den som kan det här området kan en siffra på 642 vara aktuell om man behandlar lättare blodtrycksförhöjningar hos 45-åriga kvinnor utan andra riskfaktorer, men för äldre människor med indikation för läkemedelsbehandling enligt aktuella svenska guidelines så är den typiska siffran snarare i storleksordningen 15-40.

    Hälsningar i sommarregnet

    Anders Hernborg
    allmänläkare Halmstad

    Skrivet av: Anders Hernborg, allmänläkare Halmstad 2009-07-23 11:48
  • Tack för att du uppmärksammade det sakfel som smugit sig in. Nu är det ändrat och det står kolesterolsänkare istället för blodtryckssänkare både i pressmeddelandet på webben och här på gd:s blogg.

    Som du säger Anders finns det många olika studier med olika beräkningar och detta är ett exempel av flera, varför vi också lagt till "så många som…". Just i detta sammanhang avser vi heller inte enbart äldre - som du sett är passusen i pressmeddelandet kopplad till att användningen av denna typ av läkemedel ökar redan i 45-årsåldern, vilket också gäller för bloggtexten.

    Vårt övergripande syfte är att lyfta primärpreventionens roll. Vi har absolut ingen ambition att skapa motsättningar mellan farmakologisk eller icke-farmakologisk behandling, båda fyller sin funktion. Vi vill lyfta fram synergieffekterna.

    Att förändrade levandsvanor kan senarelägga behovet av farmakologisk behandling eller möjliggöra dosreduktion är naturligtvis ingen nyhet, men det förtjänar att upprepas, liksom vårdens roll i detta arbete.

    Vår roll är här att bistå hälso- och sjukvården med metoder för att lyckas i detta arbete och därför genomför vi till exempel utbildningar i samtalstekniken Motiverande samtal.

    Skrivet av: Bitti Jonasson, informationschef 2009-07-23 13:30
  • Tack för svar. Men nu har ni satt er i en, om möjligt, ännu värre situation. Man kan inte räkna NNT på en effekt som ej är statistiskt signifikant! WOSCOPS-studien visade ingen statistiskt signifikant minskning av stroke med kolesterolsänkande läkemedel:
    Resultaten i WOSCOP vad gällde stroke ser ut så här:
    (refererat i t ex :
    Reduction of Stroke Events With Pravastatin : The Prospective Pravastatin Pooling (PPP) Project
    Circulation 2001;103;387-392)

    I artikelns Table 2 framgår att i WOSCOPS-studien, kolesterolsänkningsstudien som generaldirektören fick den höga siffran 642 ifrån, så fanns det ingen statistiskt säkerställd påverkan på antalet stroke med den kolesterolsänkande medicinen. (Hazard ratio 0,89 med 95%CI 0,60-1,33 och p=0,57 för den som begriper sånt).

    Kastar man trots allt in resultatssiffrorna i ett statistikprogram kan man få fram ett NNT på 642, men obs. med konfidensintervall 134 - oändligheten. För den invigde säger detta att resultaten inte visade på en statistiskt säkerställd effekt. Det har då givetvis ingen mening att räkna ut NNT. (NNT=number needed to treat, antalet personer som behöver behandlas under en viss tid för att en av de behandlade skall undvika t ex en stroke).

    Sammanfattningsvis: Varför välja exemplet WOSCOP (primärprevention hos skotska medelålders män med höga kolesterolsvärden) och utfallet STROKE när man vet att kolesterolsänkare i första hand vid sekundärprevention, och i enstaka fall av primärprevention med mkt hög risk, minskar hjärthändelser som hjärtinfarkt och akut hjärtdöd? Det förefaller närmast som en provokation mot all läkemedelsprevention...

    När jag föreläser om detta för allmänläkare säger jag att kolesterolsänkare, statiner, i de allra flesta fall är till för
    sekundärprevention och då inte främst för stroke utan för hjärtsjukdom.

    Skulle man nu överhuvudtaget använda siffror från WOSCOP i sammanhanget så borde man väl i så fall angett ett NNT för hjärtutfall som i så fall inte alls var så högt som 642 utan 42 (42 män, som i denna studie, behöver behandlas i fem år med kolesterolsänkare för att bland dessa undvika ett fall av hjärtinfarkt eller hjärtdöd).

    Det förefaller mig alltså som om man medvetet valt ett exempel med så högt NNT-värde som man kunde finna och så blev det på vägen dessutom helt fel! Kolesterolsänkare minskar främst hjärtsjukdom och blodtryckssänkare främst stroke. Att välja siffran rörande minskning av stroke med kolestrolsänkare verkar därför mycket märkligt om inte syftet var just att hitta ett exempel med högsta möjliga NNT-värde. Vid så höga siffror är givetvis läkemedelsprevention högst diskutabelt!

    Låt mig också påpeka att jag i min roll som informationsläkare i Läkemedelkommittén Halland och i SFAMs läkemedelsråd i de flesta sammanhang verkat för att bromsa överförskrivning av blodtrycksmediciner och statiner (kolesterolsänkare) i sammanhang där de har marginell effekt! Jag borde därför vara en allierad till Folkhälsoinstitutet, men ett sånt här användande av siffror från en myndighet kan inte få ske opåtalat.

    Hälsn
    Anders Hernborg
    allmänläkare

    Skrivet av: Anders Hernborg, allmänläkare Halmstad 2009-07-23 17:09
  • Hej!

    Jag är 64 år och jag har under större delen av mitt liv ätit tvärt emot Livmedelsverkets kostråd utom deras råd att ofta äta fisk. Kosten har varit rik på animaliskt mätat fett, normal på protein och sparsam på kolhydrater.

    Jag röker inte, motionerar regelbundet, har ett BMI på 23,5 och jag känner mig fullt frisk.


    Vilken kost och livsstil anser Ni var lämplig för mig när jag nu börjar räknas som tillhörande de äldre?

    MVH

    Skrivet av: Håkan Halén, pensionärsaspirant 2009-07-23 22:28
  • Svar till Håkan Halén

    När det gäller allmänna kostråd så är det, som du själv nämner, Livsmedelsverket som är ansvarig myndighet.

    För att få individuella råd om livsstil, såsom kost, motion, rekommenderar jag att du vänder dig till primärvården på din hemort.

    Vår roll är främst att förmedla kunskap och metoder för bättre folkhälsa till professionen. Det gör vi bland annat genom att utbilda hälso- och sjukvården inom olika hälsofrämjande metoder som är bra för hälsan på befolkningsnivån.

    Skrivet av: Bitti Jonasson, informationschef 2009-07-24 10:48
  • Svar till Anders Hernborg.

    Tack för dina synpunkter. Vi uppskattar att du engagerar dig i frågan och vi tar till oss dina kommentarer. Eftersom du är kunnig på området och engagerad i frågan så läser du naturligtvis detta med extra kritiska ögon, men jag uppfattar att vi i grunden är helt överens om att såväl läkemedelsbehandling som primärprevention har sin plats i arsenalen när det gäller dessa sjukdomstillstånd.

    Diskussionen kring NNT har engagerat flera forskare och beslutsfattare eftersom man dels vill veta vad man får för behandlingsresultat och dels vad man får för pengarna.

    När det gäller NNT för blodtryckssänkare finns det studier som visar en ännu högre siffra (672) avseende stroke och ett års behandling, om man inkluderar samtliga med ett diastoliskt blodtryck på 90 eller däröver. Förlänger man tiden eller behandlar enbart äldre patienter blir NNT lägre.

    En viktig faktor förutom statistisk signifikans (som man inte alltid brukar ta hänsyn till) är att effekten i verkligheten ofta är sämre än vad de kliniska prövningarna anger. I verkligheten finns det andra faktorer där informationen brister, t.ex. andra sjukdomar, andra läkemedel och andra viktiga förutsättningar. Med kortare uppföljning saknas information om biverkningar på lång sikt, risk för interaktion med andra läkemedel och följsamhet. Många patienter tar inte medicinerna regelbundet enligt anvisningar. Detta gäller särskilt äldre. De verkliga effekterna är därför ofta sämre än i de kliniska studier som åberopas. Hos gamla (+80 år) har blodtryckssänkande medicin visat ökad risk för demens p.g.a. sviktande autoreglering av hjärnans blodflöde.

    Den generella slutsatsen att förändringar av levnadsvanor är förstahandsinsats vid måttlig hypertoni står sig väl. Inom vården ska naturligtvis individuella bedömningar av patienter göras, vilka utgör grunden för val av behandlingsmetod för varje individ.

    Vårt syfte med att skapa medial uppmärksamhet kring detta är också att påminna om och intressera för på individnivå att var och ens levnadsvanor (hur man äter, hur mycket man rör på sig, om man är rökfri etc.) har betydelse för en rad olika sjukdomstillstånd och dessa bör uppmärksammas ännu mer i vården.

    NNT har nu 20 år på nacken och fortsätter att involvera flera när det gäller styrkor och svagheter. Beräkningar av NNT tar numera hänsyn till fördelar och biverkningar (numbers needed to treat for benefit (NNTB) och numbers needed to treat for harm (NNTH) vilket välkomnas av många.

    Referenser
    Läkartidningen 2004; 51-52
    Kan läkemedel förebygga ohälsa, Nätverk för Läkemedelsepidemiologi, 2004
    British Medical Journal 1999;318:1548-1551
    British Medical Journal 1998;317:1309-1312
    British Medical Journal 2007;334:299
    New England Journal Medicine1988; 318:1728-1733
    Canadian Medical Assocociation J. 2008 179: 669-671
    Journal Clin Epidemiol 2002;55:888-92
    American Journal Medicine 1992;92:121-4
    Journal American Medical Association 2002;287:2813-2814
    British Medical Journal 2005;330:1175
    PLoS Med 2006;3:e188
    Diabetes Obes Metab. 2006;8:419-8.
    Heart 2000; 88:229-233

    Skrivet av: Sarah Wamala, Gd, genom Bitti Jonasson, informationschef 2009-07-24 15:30
  • Jättebra initiativ med bloggen! Som svensk medborgare och skattebetalare blir man glad och förhoppningsfull när generaldirektören för ett statligt verk uppmuntrar landets medborgare till öppen dialog. Det inger förtroende.

    Mycket bra med satsningen på utbildning av personal inom primärvården. Dock verkar man inte veta att väldigt många diabetiker kunnat dra ner på och i vissa fall avsluta sin insulinmedicinering tack vare dr Annika Dahlqvists kostrekommendationer. Hennes arbete med sockersjuka/överviktiga personer är framgångsrikt. Många har gjort stora hälsovinster och fått ett nytt liv.

    Det är givetvis allvarligt att diabetiker undanhålls möjligheter till förbättrad hälsa och livskvalité genom ett stabilare blodsocker via kost.

    Jag föreslår därför att FHI medverkar till att primärvårdens personal vidareutbildas så att de kan informera diabetiker om vad LCHF kost innebär och hur den fungerar så att de får chansen att välja detta alternativ.

    Skrivet av: Sofia N. 2009-08-03 17:27
  • Tack för din kommentar Sofia!

    När det gäller kostrekommendationer så är det Livsmedelsverket som är ansvarig myndighet för utfärdande av generella rekommendationer och Socialstyrelsen utfärdar bl.a. kostrekommendationer för diabetiker. För närvarande gör Socialstyrelsen en revision av de nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes.

    Statens folkhälsoinstitut följer forskning och förändringar på kostområdet utifrån ett folkhälsoperspektiv med fokus på hälsofrämjande insatser som kan förhindra sjuklighet.

    Vårt uppdrag är också att sprida metoder som har bevisad effekt och som kan förenkla arbetet för hälso- och sjukvårdspersonal när det gäller att påverka enskilda individers levnadsvanor.

    En väl beprövad metod för denna beteendeförändring är Motiverande samtal och vi tillhandahåller olika typer av utbildningsmaterial baserat på denna metod.

    Skrivet av: Bitti Jonasson, informationschef 2009-08-05 08:12

  • Jag fäste mig speciellt vid de här raderna i Ert svar till Anders Hernborg.

    ".... En viktig faktor förutom statistisk signifikans (som man inte alltid brukar ta hänsyn till) är att effekten i verkligheten ofta är sämre än vad de kliniska prövningarna anger. I verkligheten finns det andra faktorer där informationen brister, t.ex. andra sjukdomar, andra läkemedel och andra viktiga förutsättningar. Med kortare uppföljning saknas information om biverkningar på lång sikt, risk för interaktion med andra läkemedel och följsamhet.... Slut citat

    Så sant som det är sagt.

    Jag har haft tre nära och kära som alla har stått på en herrans massa s.k. "läkemedel". Ingen av dem har levt ett längre och bättre liv.

    Min pappa blev visserligen 95, men fick förfärligt många dåliga år, och hade det inte varit för min mammas ständiga, uppoffrande, omsorg hade han avlidit för länge sedan.

    Att min pappa blev gammal berodde säkert också på hans gener.

    Den goda, näringsrika, hemlagade och omväxlande maten som min mamma lagade hade också stor betydelse liksom det faktum att han hade något att leva för och kunde bo kvar i sitt hem bortsett från två s.k. "avlastningsveckor".

    Tyvärr drabbades han av "läkemedelsförgiftning" som tolkades som Alzheimers och han sattes på den s.k. "bromsmedicinen" Aricept under en "avlastningsvecka" på äldreboende.

    Aricept skulle, enligt Fass, ges med försiktighet vid fem tillstånd. Min pappa hade samtliga och dessuom 12-15 mediciner till!

    Efter en "avlastningsvecka" returnerades han till hemmet i ett zombie-liknande tillstånd och jag förstod på en gång att det handlade om "drogning".

    På en extra dossett stod även neuroleptikan Mallorol.

    Jag hade just fått Internet-uppkoppling och kunde ta reda på saker. Då upptäckte jag att Mallorol var redan indragen i England eftersom man kunde drabbas av allvarliga hjärtrytmrubbningar/plötslig hjärtdöd bl.a.

    I Sverige fick Mallorol fortsätta att säljas ytterligare ett år och när den slutligen drogs in var det tyst - tyst!

    Nu skall man inte tro att den här typen av drogning har upphört. Det är bara det att medicinerna har andra namn som t.ex. Haldol, Risperdal, etc.

    Min mamma berättade för distriktssköterskan om mina upptäckter på Internet men hon lät bara hälsa att man skulle inte tro på det som stod på Internet.

    Att denna typ av drogning, och annan multi-medicinering, av medelålders och äldre kan fortgå är mycket upprörande. Ett fattigdomsbevis på en vård som inte fungerar.

    Varje människa är unik och reagerar olika på läkemedel. Man kan inte behandla varje "sjukdom" för sig och dessutom inte ta hänsyn till patientens näringsstatus, hem- och familjeförhållanden etc.

    Jag är väldigt glad att Folkhälsoinstitutet börjat engagera sig i de äldres läkemedelsanvändning.

    Min pappa hade ca 12-15 mediciner, som ingen hade gått igenom på åratal och aldrig, aldrig att någonsin undrade om ett nytillkommet symptom kunde vara en biverkan. Jag tänker t.ex. på hans mångåriga och plågsamma huvudvärk och annan värk.

    Jag är övertygad om att man inte lever lägre och bättre med t.ex. statinmedicinering. Många människor får sin livskvalitet helt förstörd.

    För den som är intresserad av att läsa patientberättelser vill jag rekommendera:

    www.spacedoc.net (Forum)
    www.askapatient.com + läkemedlets namn t.ex. Lipitor, Simvastatin etc.
    www.peoplespharmacy.com + statins, Lipitor, etc.

    www.medications.com + Drugs + side effects = patientberättelser
    (nyheterna på denna sida är värdelösa - mest om börskurser)

    Googla "Wonder Drug That Stole My Memory"
    Du kommer att finna en statin-historia skriven av Christopher Hudson i Daily Telegraph och under artikeln finns 140 kommentarer.

    Googla "Stopped our statins" - massor av information. Flera bra artiklar under "print articles" t.ex. en från Weston Price Foundation.

    Nyligen har jag läst "Läkemedelsanvändning & patientnytta av Arne Melander och J. Lars G. Nilsson (red.). Den var intressant och även om det är studentlitteratur så tror jag att många även utanför vården skulle ha glädje av den.

    Jag har också läst "Skapar vården ohälsa" med stor behållning.

    Men de flesta böcker har jag hittat i USA t.ex. Marcia Angell`s "The Truth About The Drug Companies", Anthony Colpos "The Great Cholesterol Con" samt Bitter Pills (om antibiotika - kinoloner- och hans fru) av Stephen Fried.

    Läkemedel släpps snabbare och snabbare. Det finns stora ekonomiska intressen i detta. När läkemedel godkänns känner man inte till hela spektrumet av biverkningar - eller hur vanliga de är "på riktigt". Därför borde allmänheten uppmuntras till att vara delaktig i sin vård, få ställa frågor om nytta/risk, långtidsbiverkningar m.m. och dessutom bli respekterade oavsett om de väljer att avstå viss berhandling.

    Jag kände en person som definitivt inte respekterades. Om honom kan Du läsa på www.sjukhuslakaren.se (läkemedel + artikel om Gulli Johansson. Där finns en kommentar - historien om A).

    Läs och begrunda!



    Skrivet av: Anhörig med skinn på näsan 2009-08-08 19:52
  • Tack för svar Bitti Jonasson!

    Motiverande samtal är säkerligen en effektiv metod. Desto sorgligare om de konserverar en kolhydratstinn och fettskrämd kost, som underhåller diabetes och övervikt och där industriellt framställda omestrade sötade och färgade lättvarianter av mejeriprodukter påstås vara hälsosammare än naturligt smör och margarin. Självklart kommer den bubblan att spricka så småningom, men man blir ledsen ända in i hjärteroten när man tänker på alla gamla/unga som luras av livsmedelsindustrins reklam.

    Skrivet av: Sofia N. 2009-08-11 07:27
  • Som anhörig och bekant till diabetiker föreslår jag att FHI verkar för att SBU, som skall utreda de framtida kostråden till diabetiker, skapar en insändarsida dit diabetiker kan skriva och berätta om sina erfarenheter av olika kostmodeller.

    Skrivet av: gt 2009-08-25 13:36
  • Synd att inte primärvårdens personal är skyldig att informera om LCHF konceptet...


    Diabetiker berättar:

    http://www.kostdoktorn.se/kategori/diabetes/diabetiker-berattar?mod=visa-kategorier

    Vetenskapsmän visar att de fettsnåla kostprinciperna saknar vetenskaplig grund:

    http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/04/08/livsmedelsverket-bor-omede/index.xml

    Skrivet av: Sofia N. 2009-08-29 17:08
  • Svar till gt 2009-08-25

    Socialstyrelsen är den myndighet som utfärdar kostrekommendationer för diabetiker eftersom de som myndighet har ansvar för vård- och behandlingsfrågor. Statens folkhälsoinstitut arbetar bland annat med kunskap om breda förebyggande och hälsofrämjande insatser som ska bidra till att skapa förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen.

    Skrivet av: Bitti Jonasson, informationschef 2009-08-31 11:17

Skriv en kommentar

Fält markerade med * måste fyllas i.

Kontrollord: 8RRI

Bloggen är modererad. Kommentarer som bedöms vara irrelevanta utifrån blogginlägget eller verksamheten publiceras inte. Det samma gäller kommentarer och inlägg som strider mot vår webbpolicy, som till exempel inlägg av kommersiell karaktär, propaganda av politisk, rasistisk eller religiös karaktär eller som på något sätt kan uppfattas som diskriminerande, kränkande eller hotande. Alla kommentarer är inkomna handlingar och diarieförs.

Gd Sarah Wamalas blogg

Sarah Wamala bloggbild

Folkhälsofrågor är viktiga och kommer att bli ännu viktigare i framtiden, inte enbart i Sverige utan även globalt. I bloggen kommenterar och diskuterar jag aktuella folkhälsofrågor i ett nationellt och globalt perspektiv.

Sarah Wamala, generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut, doktor i medicin med inriktning mot folkhälsovetenskap samt docent i samhällsmedicin.

Bloggarkiv

Statens folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund
Besök och leverans: Forskarens väg 3, tel: 063 19 96 00, fax: 063 19 96 02, e-post: