Undermeny

• Nyheter
• Gd Sarah Wamalas blogg
• Gd Presentationer
• Artiklar
• Remissyttranden
• Press
• Konferensdokumentation

Våra levnadsvanor går att påverka – det vinner alla på

2009-07-13

Idag finns det goda svenska exempel på att systematiskt förebyggande arbete minskar sjuklighet.

I början av 1980-talet hade Västerbotten landets högsta dödlighet i livsstilsrelaterade sjukdomar. Det gjorde att beslutsfattare i länet bestämde sig för att arbeta systematiskt med ett befolkningsinriktat förebyggande program mot hjärt- och kärlsjukdomar.

Västerbottens hälsoundersökningar var en viktig del i det arbetet. Länet erbjuder i hälsocentralernas ordinarie verksamhet en hälsoundersökning med fokus på hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Undersökningen genomförs när man fyller 40, 50 eller 60 år. Deltagandet är frivilligt och cirka 70 procent av befolkningen väljer att göra en hälsoundersökning. Det verkar med andra ord finnas stöd för förebyggande insatser i befolkningen.

Nu visar Socialstyrelsens ”Folkhälsorapport” en dramatisk nedgång av dödsfallen i hjärtinfarkt i Västerbotten efter 25 års arbete. Dödligheten har minskat i alla län, men Västerbotten visar för männens del en snabbare nedgång än alla andra län. Här kan man konstatera ett internationellt genombrott för systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete.

Vid en jämförelse mellan åren 1995–1996 och 2005–2006 har Västerbottens akuta infarktdödlighet bland män förbättrats från landets fjärde högsta placering till näst lägsta efter Uppsala län. Västerbotten har förbättrat sin position med 16 placeringar, Jämtland med sju, Västernorrland och Gävleborg står stilla och Norrbotten har försämrat sin position med fem placeringar på den nationella ”rankinglistan”.

Sammanfattningsvis; förebyggande insatser lönar sig för individer genom en förhindrad sjuklighet och för samhället genom besparade sjukvårdskostnader.

Exemplet från Västerbotten visar att effekterna kunde observeras först efter ett par decennier. Förebyggande insatser på befolkningsnivå tar tid. Men långsiktiga insatser är viktiga och en bra investering för samhället och dess invånare.

• Fewer deaths from cardiovascular disease than expected, 84 kB

 

• Hej, Jag läste med intresse din blogg 090713 "Våra levnadsvanor går att påverka…" där du skriver om Västerbottens hälsoundersökningar "Här kan man konstatera ett internationellt genombrott för systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete."
  
  Du bifogar Stenlund H, Lönnberg G, Jenkins P, Norberg M, Persson M, Messner T, et al. Fewer deaths from cardiovascular disease than expected from the Systematic Coronary Risk Evaluation chart in a Swedish population. European journal of cardiovascular prevention and rehabilitation. 2009.
  
  Eftersom jag hittills inte läst någon studie som givit belägg för att interventionen i Västerbotten givit effekt läste jag artikeln. Där finner jag att författarna i diskussionen skriver "The main finding of this study is that application of the Swedish SCORE chart results in the prediction of a greater number of deaths than actually observed" samt längre fram "It is also considered unlikely that the VIP population’s current participation in an intervention can be the main explanation for the discrepancy."
  
  Jag tolkar således att författarna menar att studien inte ger stöd för antagandet att interventionen givit effekt.
  
  Min undran är om jag missuppfattat artikelns slutsatser.
  

  Skrivet av: Sven Bremberg 2009-07-15 10:11

• Svar till Sven Bremberg
  
  Den artikel - publicerad i European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation - som jag bifogade i mitt mail till dig och som du lade som attachment i din blogg, utvärderar ju precis som det som kommentaren säjer, inte Västerbottens Hälsoundersökningar, utan SCORE-verktygets prediktionsförmåga med det verkliga utfallet av hjärt-kärldöd i Västerbottens län.
  
  Studien visar att SCORE beräknade att 359 medelålders västerbottningar skulle avlida i hjärtinfarkt eller stroke under den studerade perioden. I verkligheten inträffade ”enbart” 229 dödsfall i dessa diagnoser i den studerade gruppen. Dvs dödligheten blev ”bara” 64% av den beräknade! Frågan om vad denna skillnad kan bero på diskuterades i artikeln, varvid författarna drog slutsatsen att den viktigaste förklaringen måste vara att SCORE är för högt kalibrerad. För att utifrån SCORE-modellen komma ner till de faktiskt inträffade 229 dödfallen kärvs nämligen inte bara att den medelålders västerbottniska befolkningen helt slutar röka, utan också att ingen längre har ett kolesterolvärde över 6.5 mmol/l och dessutom att ingen har ett systoliskt blodtryck högre än 149 mmHg.
  
  Även om rökningen gått ner från 22% till 14% under den aktuella tiden, kolesterolet sänkts och exempelvis andelen hypertoniker med välkontrollerat blodryck ungefär fördubblats den aktuella perioden, förklarar preventionsinsatserna inte skillnaden mellan predicerade och inträffade dödsfall.
  
  Den svenska artikel som jag också bifogade och som du skriver om i bloggen, är en redovisning och diskussion baserad på Folkhälsorapportens och EpiC's aktuella statistik över dödsorsaker fram till 2006 (sen vi skrev vår artikeln så har ju också 2007 kommit, men den har åtminstone jag inte tittat på än).
  
  Den som kommenterar på din blogg är givetvis medveten om detta. Och också att det inte är någon lätt uppgift att peka på långsiktiga förebyggande programs effekter. Det jag och Margareta Norberg gör är att vi visar på den snabba förändring som faktiskt verkligen inträffat. Och tycker oss på goda grunder kunna använda just död i akut hjärtinfarkt som en diagnos där de förebyggande insatserna slår igenom tydligast. Hjärtområdet har ju många diagnoser, vilka dock i långt större grad avspeglar vårdens ordinarie insatser - ex medikamentell behandling, behandling av hjärtsvikt, osv.
  
  Vår forskargrupp arbetar just nu med en mer heltäckande redovisning av Västerbottens Hälsoundersökningar. Vår avsikt är att internationellt kunna publicera ca 15 artiklar under våren 2010. Då får vi se om vi kan bistå med underlag som ger möjlighet till ett mer heltäckande (och nyanserat) svar på frågan om vilka effekter som interventionsprogram av den typ som Västerbotens Hälsoundersökningar representerar ger.
  

  Skrivet av: Lars Weinehall 2009-07-15 10:15