Värmeböljor ökar dödligheten bland sårbara grupper

2010-07-12

Längre värmeböljor ökar påtagligt risken att dö för personer som tidigare vårdats på sjukhus för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), psykisk sjukdom och diabetes. Det visar en ny rapport från Statens folkhälsoinstitut.

Antalet dödsfall är uppemot 90 procent högre än normalt efter en veckas värmebölja bland personer som tidigare vårdats på sjukhus för en psykisk sjukdom, exempelvis för en demenssjukdom. Det kan bero på att personer med psykisk sjukdom har svårt att uppfatta kroppens signaler och därmed inte heller uppfattar riskerna med överdriven värme. Bland personer som tidigare vårdats på sjukhus för KOL har dödligheten enligt studien ökat med över 60 procent på den sjunde dagen av en värmebölja.

Klimatmodeller visar att den pågående klimatförändringen kommer att leda till bland annat fler perioder av extremt väder och fler värmeböljor. Vid den extrema värmen i Europa sommaren 2003 inträffade upp till 70 000 fler dödsfall än normalt. Enligt studier har varma dagar och värmeböljor också redan haft oväntat stor betydelse för hälsan i Sverige. Resultaten visar att dödligheten är lägst vid normal temperatur och ökar sedan vid kall och varm väderlek.

– När en längre värmebölja inträffar är det troligt att de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation kommer att drabbas särskilt hårt. Man kan befara att främst sjuka och äldre kommer att drabbas. Även resurssvaga kan drabbas, då de ofta har sämre förutsättningar att skydda sig mot de risker som följer med värmeböljor. Därför är det mycket viktigt att man identifierar de sårbara grupperna och hur man bör agera för att lindra de negativa konsekvenserna, säger Ida Knutsson, utredare.

Studien visar att värmeböljans längd har stor betydelse för den ökade dödligheten. I rapporten samlas de vanligaste generella råden om värme som utfärdats av folkhälsomyndigheter i bland annat England och USA. Effekten blir troligen större om varningar utfärdas och åtgärder vidtas när väderprognoserna visar att det ska bli varmt flera dygn i rad, än varningar för varje enskild dag med hög värme.

Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, har på uppdrag av Statens folkhälso¬institut genomfört studien för att öka kunskapen om sårbara gruppers hälsa vid värmeböljor. Underlaget är en värdefull grund för att hitta effektiva och förbyggande åtgärder för att mildra negativa hälsoeffekter av värmeböljor. Analysen har genomförts i samarbete med forskningsprogrammet Climatools och bygger på data från Stockholms län.