Motiverande samtal - bakgrund

Motiverande samtal är en metod som utvecklades på 1980-talet av den amerikanska psykologen och professorn William R Miller som på 1970-talet började arbeta med missbruksproblem utifrån kognitiv beteendeterapi. Miller var också påverkad av Carl Rogers forskning bland annat när det gäller betydelsen av empatiskt lyssnade.

I ett par studier visade Miller att enbart rådgivarens empatiska lyssnande minskade klientens alkoholkonsumtion. Forskning indikerade att motstånd och "förnekande" i behandling är fenomen som uppstår i relationen mellan klient och rådgivare, i stället för att vara personliga drag hos klienter med beroende av alkohol och droger. Erfarenheter av praktiskt arbete med missbrukare bekräftade Millers hypoteser och lade grunden för en fortsatt utveckling av en samtalsmetod, motiverande samtal.

1991 publicerades den första boken i Motiverande samtal, ”Motivational Interviewing: Preparing People to Change Addictive Behaviour” skriven av Miller tillsammans med psykologen Stephen Rollnick, verksam i Storbritannien. Rollnick har senare kommit att utveckla korta tillämpningar av motiverande samtal för användning inom hälso- och sjukvård. Fokus ligger på att erbjuda klienten information om hälsorisker med olika beteenden, till exempel rökning och riskbruk av alkohol och att väcka intresse för förändring. Den andra utgåvan, 2002, med suffixet ”Preparing people for change” speglar denna utveckling. Våren 2012 planeras en tredje omarbetad utgåva.

Den engelska benämningen på metoderna är Motivational Interviewing, MI, och Adapted Motivational Interviewing, AMI. I Sverige används vanligen benämningarna Motiverande samtal (MI) och Kortare tillämpningar av motiverande samtal.

Tillämpningar

I Sverige används i dag MI inom missbrukarvård, kriminalvård och socialtjänst. Kortare tillämpningar av metoden har en växande användning inom hälso- och sjukvård kring livsstilsrelaterade problem med till exempel; alkohol, tobak, kost och motion. I Socialstyrelsens Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är Motiverande samtal en av de rekommenderade evidensbaserade metoderna. MI används även i andra sammanhang, som t.ex.: vid spelberoende, i samband med ätstörningar, för att öka följsamheten till läkemedelsbehandling samt för att motivera till "säkert sex".

Samtalet om riskabla levnadsvanor (SOMRA)

En viktig del i Statens folkhälsoinstituts arbete med Motiverande samtal var att utveckla den interaktiva webbaserade utbildningen SOMRA. Den skapades år 2007, inom Statens folkhälsoinstituts Riskbruksprojektet, med särskilda medel från regeringen. Faktainnehållet i utbildningen bygger på William R Miller och Stephen Rollnick´s arbete med Motivational Interviewing (MI).

Originalmanuset till SOMRA utformades av Karin Nylind och Astri Brandell Eklund, med bidrag från Pelle Höglund som skapade den första webbversionen.
Under arbetet med att ta fram SOMRA var Tore Børtveit, Christina Näsholm, Margareta Pantzar och Annika Sundelin granskare av material och bidrog med övningar och förbättringsidéer. Nätverket av MI-tränare, som utväxlar tankar och idéer om MI över nätet och i det verkliga livet, har varit en förutsättning för författarnas fördjupade förståelse av MI.

I samband med att SOMRA nu integreras med informationen om MI på fhi.se har alla texter uppdaterats. Detta kommer även att ske fortsättningsvis då det ständigt kommer ny kunskap, t.ex. den tredje reviderade utgåvan av grundboken ”Motivational Interviewing” (W. R. Miller och S. Rollnick), vilken kommer att ges ut under 2012. Den kommer att innebära utveckling och revidering av samtalsmodellen och att nya begrepp och förklaringar tillkommer.