Reflektivt lyssnande

Med reflektioner återger rådgivaren det klienten säger, tänker, känner och menar. Reflektioner är ett sätt att respektfullt visa att man lyssnar och vill förstå. Reflektivt lyssnande är ett sätt att förmedla empati, en grundläggande förutsättning för att hjälpa andra till förändring.

Enkla och komplexa reflektioner

För att använda reflektioner krävs för de flesta en del träning, men det är ett mycket användbart redskap för att föra samtalet framåt. När klienten uppfattar att rådgivaren verkligen vill förstå berättar denne gärna mer.

Reflektioner förebygger missförstånd. När rådgivaren reflekterar vad denne tror att klienten menar, får denne möjlighet att bekräfta eller korrigera det rådgivaren säger. Rådgivaren sätter ord på de känslor och tankar som denne uppfattar att klienten har berättat om.

Reflektioner kan vara enkla eller komplexa. En enkel reflektion speglar det sagda, eller delar av det sagda med samma ord eller med liknande ord. De fungerar bekräftande, som kvitton på att rådgivaren följt med i samtalet och som en uppmuntran att berätta vidare.

En komplex reflektion speglar meningen, den underliggande känslan eller lyfter fram något som klienten inte sagt, men skulle ha kunnat säga. Komplexa reflektioner är ofta mer drivande i samtalsprocessen. De bidrar till klientens utforskning av problemet eller till att lyfta fram den känslomässiga innebörden av det sagda eller hjälper denne att se den tänkbara konsekvensen av det sagda.

Rådgivaren fokuserar på det som uppfattas som centralt i det som sagts och styr på detta sätt samtalet, med särskilt fokus på förändringsprat.

En komplex reflektion är en hypotesprövning, och rådgivarens syfte är att föra samtalet vidare genom att ”sätta på helljuset när klienten kanske bara har halvljuset på ”. Det kan vara så att hypotesen inte stämmer med det klienten tänker, känner och menar. En komplex reflektion brukar ändå förmedla att rådgivaren anstränger sig att förstå. De gånger en komplex reflektion förmedlar något som klienten inte känner igen som sitt eget brukar klienten förtydliga och samtalet kan utvecklas också av detta. Om rådgivaren märker att de komplexa reflektionerna ofta blir korrigerade kan det dock vara klokt att göra fler enkla reflektioner.

Övning

Klienten: Jo, det stämmer nog att jag borde dricka mindre, men det är inte lätt att ändra sina vanor.

Enkel reflektion: Du borde dricka mindre.
En annan enkel reflektion: Det är inte lätt att ändra sina vanor.

Samtalet kommer sannolikt att fortsätta på det tema som reflekteras.

Komplex reflektion: Du undrar hur du kommer att klara av att dricka mindre samtidigt som du skulle vilja dra ner.

Reflektioner går, till skillnad från frågor, ned i satsmelodin. Jämför följande två repliker:

Fråga: Du vill dricka mindre?
Reflektion: Du vill dricka mindre.

Den första repliken låter mer som en chansning och den andra som ett påstående.

Reflektioner hjälper klienten att fortsätta sin berättelse. En fråga kan innebära att tankegången bryts, därför att en fråga ”kräver svar”. Fokus flyttas från klientens utforskande till rådgivarens frågor.

Reflektioner ersätter till stor del frågor och uppmuntrar, effektivare än dessa, till att berätta vidare.

Frågor kan även väcka motstånd om klienten uppfattar dem som ”ifrågasättande”, något som reflektioner inte gör.

Rytmen i samtalet är att öppna frågor följs av reflektioner och sammanfattningar fram till den punkt då klienten fått slutföra sitt resonemang. Rådgivaren väljer då en ny riktning eller ett nytt tema för samtalet med en öppen fråga.

Reflektion är aktivt och selektivt. Rådgivaren bestämmer vad som ska reflekteras och vad som ska lämnas utan kommentarer.

Reflektion på förändringsprat prioriteras, vilket gör att patienten får höra sitt förändringsprat minst två gånger.

Skillnaden mellan enkla och komplexa reflektioner illustreras nedan med en förenklad modell: Välj patientrepliker i menyn längst ned till vänster, därefter kan du på varje replik välja att göra en enkel eller komplex reflektion. Obs du måste ha ljud på datorn för att höra replikerna i figuren.