Genom att låta nästan alla niondeklassare och gymnasister svara anonymt på över hundra frågor går det att få en relativt klar bild av svenska tonåringars vanor och inställningar till alkohol, tobak och droger. Den årliga så kallade drogvaneundersökningen som började på 1970-talet, är den viktigaste kunskapskällan till tonåringars drogvanor.
Mycket av det som Tonårsparlören skriver om grundar sig på den drogvane-undersökning som görs med landets alla niondeklassare och gymnasister varje år. Drogvaneundersökningen, eller Skolelevers drogvanor som rapporten kallas, är i själva verket den viktigaste informationskällan för Tonårsparlören och det som är känt kring svenska tonåringars vanor och inställning till alkohol, droger och tobak.
Drogvaneundersökningen är en enkät som varje år skickas ut till landets högstadie- och gymnasieskolor för att delas ut till niondeklassare och gymnasister i årskurs 2. Undersökningen genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Tonåringarna får under lektionstid svara på över hundra frågor om sina alkoholvanor, tobaksvanor och om de testat droger. De får ange hur ofta de dricker, hur ofta de dricker sig berusade och vad de dricker. De får också svara på frågor om de har haft problem i samband med att de druckit, om drickandet påverkat skolarbetet samt om de hamnat i gräl med kamrater, lärare eller föräldrar på grund av alkohol. Likaså ställs frågor om hur tonåringarna har fått tag i alkoholen, om föräldrar har bjudit dem hemma, om de fått av äldre syskon eller om de har köpt från langare.
Alkohol och andra droger
Genom att ställa många frågor till ungdomarna tonar ett mönster fram som ger en ganska klar bild över deras vanor och inställning till alkohol, tobak och droger. Likaså visar svaren hur föräldrarnas inställning till att bjuda sina barn på alkohol ser ut. Man kan också se samband mellan alkoholvanor, drogvanor och tobaksvanor. Genom denna undersökning kan man till exempel tydligt se att tonåringar som börjar dricka alkohol tidigt, då de är 13 år eller yngre, i mycket högre utsträckning än andra prövar andra droger. Undersökningen visar sig också att de allra flesta som testar droger gör det efter att ha druckit alkohol och blivit berusade. Av det kan man dra slutsatsen att ett av de säkraste sätten att hålla sin tonåring borta från knark är hjälpa honom eller henne att avstå från alkohol. Även tobak och alkohol tycks gå hand i hand. Enligt drogundersökningen finns ett starkt samband mellan alkohol och tobak.
Förändringar över tid
Drogvaneundersökningen är ett unikt material på det sättet att nästan alla nior och gymnasieelever tillfrågas och svarar. I andra undersökningar ställs vanligtvis bara frågor till ett litet urval av personer. Drogvaneundersökningen ger också en bra bild över utvecklingen eftersom den har genomförts med niondeklassare ända sedan 1971 och med elever i årskurs 2 i gymnasiet från 2004. Frågorna har i stort sett varit desamma genom åren, och på det viset kan man se hur ungdomarnas dryckes-, drog och tobaksvanor förändrats över tid. Till exempel kan man notera att inställningen till både alkohol och droger var mycket liberal på 70-talet, att den sedan stramades åt på 80-talet men att den under 90-talet blev lite mer frisläppt igen, för att nu, de senaste åren, bli mer återhållsam. Man kan också se att ungdomarnas inställning till alkohol följer föräldrarnas inställning och samhället i övrigt. När föräldrarna blir mer alkoholliberala så blir även ungdomarna det. På så sätt kan man gissa att ungdomarnas alkoholvanor påverkas av föräldrarnas och samhällets inställning. Man kan gissa, men inte veta. För att vara helt säker behöver man studera och intervjua både föräldrar och tonåringar mer. Men svaren i Drogvaneundersökningen ger en bra fingervisning.
I andra länder
Drogvaneundersökningen har visat sig vara en så bra idé att den spridit sig till Europa och nu genomför samtliga EU-länder som är med i samarbetet ESPAD liknande enkäter. På så vis kan man göra jämförelser mellan olika länder och se att till exempel över hälften av de tjeckiska niondeklassarna har provat hasch medan bara några procent av de svenska niorna har gjort det. Det är CAN i Sverige som administrerar även de europeiska drogvaneundersökningarna.
Vad är sanning?
Men trots att så många ungdomar deltar i drogvaneundersökningen är det inte säkert att resultaten är helt sanna. Det kan ju faktiskt vara så att tonåringarna inte vill berätta hur mycket de dricker eller om de har testat narkotika, trots att de svarar anonymt. Det är känsligt att svara på frågor från vuxenvärlden om alkohol och droger. Och kanske är det så att de som har allra störst problem inte ens är närvarande på lektionen när enkäten delas ut. Vissa tror att ungdomar försöker skryta och svara att de har tagit jättemycket droger och druckit kopiösa mängder alkohol. Men det mest sannolika är att de få som verkligen har problem med alkohol eller droger försöker mörka sitt beteende eller helt avstår från att svara. Det här vet forskarna bakom studien. Genom att samma frågor ställs år från år så kan man ändå se skillnader över tid. Och detta är en av undersökningens viktigaste styrkor.
Kolla själv!
Rapporten Skolelevers drogvanor 2011 finns att ladda ner gratis på nätet. Det är ganska lätt att själv läsa de över hundra tabellerna och kanske reflektera över resultaten med sin egen tonåring.
Innehållsansvarig: Jenny Telander
Sidan uppdaterad den 13 april 2012
