En skål för det nya millenniet

I studien En skål för det nya millenniet – en studie av svenska folkets alkoholvanor i början av 2000-talet tar forskarna Håkan Leifman och Nina-Katri Gustafsson tempen på svenskarnas alkoholvanor efter EU-inträdet. Mätningen visar en ungdomsgeneration som dricker mer än sina jämnåriga i Sydeuropa.

EU-inträdet 1995 ändrade tydligt svenskarnas inställning till alkohol. Medlemskapet tvingade Sverige att sänka alkoholskatterna och att slopa distributionsmonopolet. Systembolaget tilläts ha öppet på kvällar och lördagar och år 2004 öppnades gränserna för i det närmaste fri privatinförsel av alkohol. Forskarna talade om att ”den nyktra parentensen”, det vill säga att de nästan hundra år av restriktiv alkoholpolitik var över.

När det blev lättare att få tag i alkohol steg alkoholkonsumtionen i Sverige med 30 procent. Det började också dyka upp privatlangare som sålde till skolungdomar från bakluckan av en bil eller under disken på små livsmedelsaffärer. För att följa utvecklingen bestämde sig regeringen för att låta forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, SoRad, fortlöpande göra månatliga mätningar av svenskarnas alkoholvanor. Varje månad tillfrågas 1 500 svenskar till exempel hur mycket alkohol de köpt och var de köpt alkoholen. Delar av resultaten finns redovisade i rapporten En skål för det nya millenniet – svenska folkets dryckesvanor i början av 2000-talet.

Det mest anmärkningsvärda i rapporten är den mängd alkohol som tonåringar dricker. Sett som grupp dricker tonåringar mer alkohol än till exempel 40-åringar. Det gäller särskilt lite äldre tonåringar, men även 16-åringar dricker mer än många vuxna enligt denna studie. Till exempel dricker 16-åriga flickor lika mycket eller något mer än 35-åriga kvinnor. Att kvinnor i 35-årsåldern dricker mindre kan delvis förklaras med att många drar ner på konsumtionen, eller undviker alkohol helt, då de blir föräldrar. Men flickor i åldern 16-19 år uppger i rapporten att de dricker ungefär 20 procent mer alkohol än genomsnittet för kvinnor i alla åldrar. Även tonåriga pojkar dricker mer än de flesta andra, till och med ganska mycket mer. En vanlig kille i 16-19 årsåldern dricker enligt rapporten alkohol i en mängd som motsvarar ungefär 13 burkar starköl i veckan. Varje vecka, året runt.

Det största problemet är att de flesta tonåringar som dricker, dricker stora mängder alkohol på en gång. Den som dricker så blir snabbt starkt berusad och riskerar akuta faror som att råka ut för olyckor, att bli misshandlad eller våldtagen. Därtill tränas kroppen upp att tåla stora mängder alkohol. Tillvänjningen går ganska snabbt och kan förklara varför alkoholkonsumtionen är som högst i 20-25 årsåldern. När vi blir äldre tenderar vi att dricka allt mindre. Detta beteende skiljer sig från andra länder. I länderna kring Medelhavet dricker ungdomar fortfarande ganska lite, trots att alkoholkonsumtionen bland unga stigit även där.

Forskarna bakom rapporten menar att det finns stor risk för att fler svenskar blir alkoholberoende och  - på sikt - får skador av alkohol eftersom vi tar med oss de alkoholvanor som etableras i tonåren.