A - Ö lista

Ökad risk för psykiska hälsoproblem.

Förmånskort kanske har effekt.

Även låga doser alkohol kan ha negativa effekter.

Högre alkoholkonsumtion hos barn som får dricka alkohol tillsammans med sina föräldrar.

Hög alkoholkonsumtion ökar risken för depressiva besvär, självmordsförsök och utagerande beteende.

Fyra effektiva vägar för prevention av alkoholbruk under tonåren: tillgänglighet, insatser för föräldrar, utformning av skolmiljö samt samhällsinterventiva program.

Trygg anknytning under spädbarnstiden minskar risken för psykiska problem senare i livet.

Fyra viktiga arenor.

Det saknas kunskap som kan ligga till grund för effektiva förebyggande åtgärder.

Ännu saknas kunskap om hur atopiskt eksem ska kunna förebyggas.

Det saknas kunskap om primärt förebyggande åtgärder.

Vart femte barn lever i hushåll där en vuxen har riskabel alkoholkonsumtion.

Ökad risk för psykisk ohälsa hos barn till ensamstående.

Oförändrat eller minskat inflytande för åldersgruppen.

Närmiljön påverkar risken för låg födelsevikt och beteendeproblem.

Negativa effekter på inlärning.

Forskningen pekar på dator- och tv-spelande som en utvecklande aktivitet.

Små insatser för många effektivare än stora insatser för ett fåtal.

Goda livsvillkor, realistiska förväntningar och förmåga att lösa problem minskar risken för nedstämdhet, oro och depression.

Depression är ojämt fördelad i befolkningen, att ha låg utbildning, arbetsstatus eller inkomst ökar risken för depression.

Olika levnadsvillkor och olika socialisering kan förklara att kvinnor har mer problem än män.

Det är möjligt att förebygga depressioner.

Depression hänger inte sällan samman med föräldrarnas livssituation.

Kontakt med djur främjar barns hälsa. Friska barn löper ingen ökad risk för att utveckla astma.

Problematiskt drogbruk kan i första hand förebyggas med socialpolitiska insatser.

Tumregler för att bedöma effekt.

Familjens ekonomiska resurser har endast små effekter på barns hälsa.

Barnfamiljernas situation har förbättrats men ungdomarnas situation har försämrats.

En möjlighet att ta tillvara skolsköterskors kunskap om barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor.

Ett krav på en hälsofrämjande insats är bevisad nytta.

Åtta filmer om föräldraskap avsedda för studiecirklar med föräldrar som har barn i åldern 3-12 år.

Extra folsyra minskar risken för missbildningar.

Undervisning med tydliga mål, höga krav och feedback från lärare minskar utagerande beteendeproblem.

Strukturerade aktiviteter främjar hälsan

Intag av frukost påverkar sannolikt inte elevernas prestationer i skolan.

Attraktiv närmiljö och tillgång till fria områden ökar fysisk aktivitet.

Minskar risk för depression men oklara effekter på skolprestationer och ADHD.

En far som är engagerad i barnet främjar barnets psykiska hälsa och sociala anpassning.

Positiva effekter på den psykiska och fysiska hälsan.

Oklart om täta infektioner under tidig barndom leder till ökad risk för framtida astma och allergier

Förskola främjar barns utveckling och hälsa

Föräldrars tid med barn

Barn själva värderar samma egenskaper som den psykologiska litteraturen framhåller

Värme, ramar och konsekvens betyder mest

Föräldrarnas relation till barnen har stor betydelse för barnens hälsa.

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom hälso- och sjukvården bedrivs främst inom barnhälsovård och skolhälsovård.

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inriktas på bestämningsfaktorer för hälsa och ohälsa.

De främsta förebyggbara hälsoproblemen under uppväxten är psykisk ohälsa och skador. Det går också att påverkar riskfaktorer för ohälsa i vuxen ålder.

En ny rapport från folkhälsoinstitutet visar hur nya metoder kan implementeras

Kompisrelationer skyddar inte mot risken att utveckla depressiva besvär

Ger slutsatser med måttlig säkerhet

Hälsoeffekter av tio insatser för barn och unga ställda i relation till kostnaderna

Det finns flera fördelar med att använda intelligensbegreppet

God mental förmåga skyddar mot fysisk ohälsa

God mental förmåga skyddar mot psykisk ohälsa

Förskolan och skolan kan utveckla barns och ungas mentala förmåga

Den främsta möjligheten ligger troligen i att erbjuda lämpliga skolmåltider

Läsk ökar risken för fetma

Livsmedelsverket har genomfört en undersökning år 2003

Kulturella uttryck har egenvärde oberoende av hälsoeffekter

Små barn är särskilt känsliga för luftföroreningar

Förbättrad handhygien och inomhusventilation minskar risken evidens ***

Att öka lärartäthet i skolan ger små effekter i förhållande till kostnaden

Massage reducerar förekomst av ADHD symptom

Det är oklart om meditation reducerar förekomst av stressymptom

Träning i mindfulness förebygger psykiska problem

Mobbningsförebyggande program är effektiva.

Evidensbaserade insatser inom mödrahälsovård listas här

Kontakt med grönområden främjar barns hälsa.

Rådgivning till föräldrar kan öka säkerheten i hemmet evidens ***

Ofta är generella insatser effektivast.

Det finns flera begrepp vars innebörd delvis sammanfaller med begreppet "psykisk hälsa"

Det är svårt att utforma insatser för att skapa hälsa i form av "det goda livet".

I begreppet "psykisk ohälsa" inkluderas endast tillstånd som ökar risken för allvarlig sjuklighet eller död i förtid.

Psykiska symptom kan vara adaptiva.

Vid utformning av prevention har indelning i olika former begränsat värde.

Psykiska besvär är vanligare bland kvinnor, yngre och personer med kort utbildning.

I rapporten presenteras en hälsoekonomisk modell där kostnaderna för olika generella insatser ställs mot insatsernas effekter.

Både biologiska skillnader och könsroller kan bidra.

Problem tenderar att rätta till sig efter hand.

Tydliga försämringar bland ungdomar i Sverige.

Begreppet "sjukdom" går inte att entydigt definiera.

Svaga samband mellan faktiska och upplevda påfrestningar.

Ger säkra slutsatser om orsak och verkan.

Förebyggande och hälsofrämjande insatser

Beskriver hur artiklarna är organiserade.

BNP, gini-koefficient, satsningar på utbildning och offentlig hälso- och sjukvård förklarar tillsammans 80 procent av variationen i barndödlighet mellan olika rika länder.

Insatser som stärker självkänslan påverkar inte hälsovanor och inte heller skolprestationer.

Det finns effektiva metoder för prevention.

Familjekonflikter medför risker för barnet - de går att förebygga.

Utbildning bidrar till bättre folkhälsa.

De yttre ramarna för skola och undervisning har relativt liten betydelse för elevernas resultat.

Skolan är central för att främja hälsa.

Det finns ett flertal effektiva insatser.

Det finns ett flertal effektiva insatser.

Elever presterar bättre om skolan använder resultat från forskning

Våld och utagerade beteenden går att reducera med strukturerade program.

Barn med goda skolprestationer har i allmänhet bättre hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Det är ett av de skäl som gör det angeläget att förebygga skolmisslyckande.

När föräldrar får stöd från skolan till att hjälpa yngre barn med läsning och matematisk har det gynnsamma effekter.

Bättre ventilation ökar skolprestationer

Lärarens ledarskap i klassrummet – viktigt för att främja goda elevernas skolprestationer och förebygga problembeteenden.

Inget tydligt stöd för att skolk har direkta hälsoeffekter.

En skola som främjar lärande främjar också goda hälsovanor.

Det är osäkert om skolpolicy som gäller alkohol har effekt på ungdomars konsumtion.

Aktiv övervakning av rökförbudet och åtgärder vid överträdelse har effekt

Skolundervisning har ingen bestående effekt på alkoholbruk.

Skolundervisning har vanligen ingen bestående effekt på drogbruk.

Hälsoproblem är 60-80 procent vanligare i socialt mindre gynnade grupper.

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att ogynnsamma sociala förhållanden ökar risken för suicid

Precis som att kunna läsa, skriva eller räkna är det grundläggande att kunna fungera bra tillsammans med andra människor. Därför är det viktigt att känna igen sina egna och andra individers känslor och att kunna tolka och hantera dem.

Om ett stadsområde byggs glest ökar det risken för fetma.

Arbetslöshet ökar risk för suicid. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder reducerar denna risk

Främja människors tillfredsställelse med livet genom att underlätta deras sociala integration.

Minskad suicidförekomst i flera länder.

Utökade vårdinsatser till personer som gjort suicidförsök verkar inte ha effekt på risk för suicid.

Olika ingångar är möjliga.

Normal längd och vikt under uppväxten.

Tobaksbruket bland gravida minskar i en takt motsvarande en halveringstid om 11 år

Det finns ett flertal effektiva metoder som förebygger tobaksbruk.

Tobaksreklam ökar ungdomars tobaksbruk, evidens ***

Samhällsinterventiva program motverkar tobaksbruk bland unga evidens ***

Undervisningsprogram om tobak i skolan saknar bestående effekter.

Aktiv övervakning av rökförbud på skolans område reducerar bruk av tobak.

Andelen dagligrökare i ålder 16-24 år har kontinuerligt sjunkit.

Förstärkt övervakning har effekt, evidens ***

Hög TV-konsumtion ökar risken för fetma och utagerande beteendeproblem.

Ger vanligen slutsatser med låg säkerhet.

Förklaringar till att förekomsten av psykiska symptom har fördubblats.

Tendens till försämrade levnadsvanor bland unga män.

Barn som är friska lever ofta längre som vuxna.

Längre utbildning av god kvalité leder troligen till bättre folkhälsa.

Barn ska få leka och utvecklas i säkra miljöer.

Barnvaccinationer och länkar till studier om biverkningar.

Ångest och oro ökar risken för suicid vid senare tillfälle.

Ängslan förekommer ofta tillsammans med nedstämdhet.

Lindriga psykiska symptom ökar risken för framtida psykisk sjukdom.

Förebyggande insatser ger ej effekt.

En föräldramötesmetod som syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande.