Sverige, följt av Norge och Danmark, har den största proportionen utlandsadopterade i relation till befolkningen. I absoluta tal är det bara USA som har tagit emot fler barn än Sverige (SCB:s tidsskrift Välfärd). Sedan 1969 har drygt 47000 barn kommit till Sverige genom internationell adoption (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor). Idag adopteras ungefär 1000 barn årligen och det vanligaste ursprungslandet är Kina, följt av Sydkorea, Vietnam, Colombia, Ryssland, Sydafrika och Indien.
Antalet nationellt adopterade i Sverige är få, cirka 20 per år om man bortser från styvbarnsadoptioner. De flesta av barnen är under tre år vid tidpunkten för adoption.
Adopterade har ofta negativa livserfarenheter av varierande svårighetsgrad. Detta kan tänkas påverka barnens framtida psykiska hälsa negativt. Samtidigt har föräldrar till internationellt adopterade vanligtvis en högre utbildningsnivå och bättre socioekonomisk situation än en genomsnittlig familj, vilket i flera avseenden kan ge bättre förutsättningar för de adopterade barnen (Socialstyrelsen, 2007).
Risken för psykiska hälsoproblem
En systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur visar på en ökad risk för adopterade att få olika typer av psykiska hälsoproblem. Den ökade risken gäller för utlandsadopterade jämfört med barn fötts i landet i familjer med motsvarande sociala bakgrund. För internationellt adopterade såg man en tydlig överrisk för psykiatrisk sjukdom, psykiatrisk vård, institutionsvård, självmord, självmordsförsök, drogmissbruk och drogberoende. Även för nationellt adopterade sågs en riskökning, men med en något lägre risk än för internationellt adopterade. Uppföljningstiden i de olika studierna var mellan 8 och 31 år. De flesta av studierna var svenska. Enligt Ss gradering av evidens har det vetenskapliga stödet god säkerhet.
I en systematisk översikt författad av Mogens Nygaard Christoffersen och medarbetare 2007 jämförs utvecklingen av adopterade barn med barn som blivit kvar vid en institution, återlämnats till den biologiska familjen eller bott i en fosterfamiljen. Översikten visar entydligt att det går bättre för de barn som har adopterats. De två översikterna sammantagna visar således att adopterade klarar sig bättre än barn som blivit kvar vid en institution eller motsvarade men att de adopterade ändå har fler problem än barn i allmänhet.
Övrig läsning
Socialstyrelsen har publicerat en antologi om internationellt adopterade i Sverige. Den behandlar bland annat områden som anknytning, språk och lärande, identitetsutveckling, riskfaktorer och interventioner för normbrytande beteende, psykisk hälsa och social anpassning, samt arbetsmarkand. Antologin är ett så kallat Underlag från experter, där författarna själva svarar för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet.
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA, har ett övergripande ansvar för adoptioner från andra länder. Här finns information, råd, statistik, med mera.
Referenser
Innehållsansvarig: Sofia Ljungdahl
Sidan uppdaterad den 27 mars 2009
