Undermeny

Alkoholbruk - effekt på foster

Även låga doser alkohol kan ha negativa effekter.

Det har länge stått klart att ett foster kan skadas av att den blivande modern dricker alkohol (Eriksson 2007, Sarman 2009). Därför rekommenderas kvinnor i Sverige att inte dricka någon alkohol alls under graviditeten. Trots detta visar en studie att 30 procent av alla svenska mödrar någon gång konsumerat alkohol under graviditeten (Göransson 2004). Det har i en senare studie även framkommit att 17 procent, av de då undersökta kvinnorna, druckit minst 70 gram alkohol under två olika veckor och/eller berusningsdruckit vid minst två tillfällen under sin graviditetet (Göransson 2006). Resultatet bekräftas av en studie med biologiska markörer (Wurst 2008).

Forskarna är eniga om att en stor alkoholkonsumtion under graviditeten skadar utvecklingen av fostrets centrala nervsystem. Under tidig graviditet kan alkohol leda till missbildningar. En norsk studie visar en tre gånger högre risk för harmynthet (Deroo 2008). Även andra förändringar av bl.a. ansikte och skalle uppkommer. Dessa förändringar ingår i FAS, fetalt alkoholsyndrom. De är inte helt specifika för alkohol, vilket kan vara skälet till att det varit svårt att exakt fastställa förekomsten av FAS. En studie av barn till kvinnor ett medelklassområde i Italien tyder en förekomst om 5/1000 (May 2008) men både lägre och högre uppgifter har rapporterats.

Under hela graviditeten kan alkohol påverka hjärnans utveckling vilket leder till att den kognitiva förmågan (intelligensen) försämras. Detta innebär en ökad risk för diagnosen mental retardation såväl som en generellt reducerad kognitiv förmåga. Effekten är beroende av dos (Aronson 1998). Ökad risk för beteendeproblem har också påvisats. Alkohol under graviditeten påverkar reglering av flera gener (epigenetisk effekt) vilket troligen kan förklara en del av effekterna på kognitiv förmåga och beteende.

Ett svenskt oavsiktligt experiment visar hur betydelsefull effekten är på befolkningsnivå. Under drygt ett halvår våren 1968 genomfördes ett försök med starkölsförsäljning i livsmedelsbutiker i ett par län. Försöket avbröts i förtid eftersom det visade sig att unga markant ökade sin konsumtion. Barn som kommit till i anslutning till denna period har i 30-årsådern visats sig ha lägre utbildning, lägre inkomster och högre beroende av socialbidrag (Nilsson 2008). Det är svårt att se någon annan förklaring än ökad exponering för alkohol under fostertiden även om studier baserade på aggregerade data ska tolkas med försiktighet.

I en amerikansk studie relaterades förekomsten av barn som fötts med låg födelsevikt (LBW) till skatten på alkohol under olika år i olika delstater under perioden 1985-2002 (Zhang, 2010). Det visade sig att om skatten på öl ökade med 1% så minskade förekomsten av LBW med 1,5%. I en dansk studie kunde också samband påvisas mellan moderns alkoholkonsumtion under graviditeten och barnets födelsevikt, även efter kontroll för moderns rökning (Wüst, 2010).

Negativa effekter av små till måttliga mängder alkohol

Det har funnits delade åsikter gällande effekter av små till måttliga mängder alkohol under graviditeten. Beroende på land ger myndigheter olika rekommendationer gällande mindre mängder alkohol under graviditeten. Med detta som bakgrund har Statens folkhälsoinstitut tagit fram en forskningsöversikt som visar att konsumtion av små till måttliga mängder alkohol under graviditeten (upp till 4 glas vin eller motsvarande per vecka) signifikant ökar risken för psykiska hälsoproblem som hyperaktivitet, avvikande beteende (conduct problems), emotionella problem och relationsproblem (Holmgren 2009). Dessa problem yttrar sig speciellt i förskoleåldern. Denna litteratursökning har upprepats i databasen Pubmed 2011-01-17. Två nya arbeten som uppfyller angivna kriterier påvisas (Robinson, 2010; Kelly, 2010). Negativa effekter av moderns alkoholkonsumtion kunde inte påvisas i någon av dessa studier. De negativa effekter som påvisats i Holmgrens litteraturöversikt kvarstår dock. Från ett barnperspektiv förefaller det därför vara motiverat att rekommendera kvinnor som försöker bli gravida och gravida kvinnor att helt avstå från alkohol.

Resultatet av negativa effekter av små till måttliga mängder alkohol bekräftas av en dansk studie om spädbarnsdödlighet. Studien visar att en alkoholkonsumtion på fyra eller fler drinkar per vecka under graviditeten ökar risken för spädbarnsdödlighet. Studien visar även att det finns en ökad risk för spädbarnsdödlighet om modern blir berusad vid 3 eller fler tillfällen under graviditeten (Strandberg-Larsen, Grønbæk, Nybo Andersen, Andersen, & Olsen, 2009).

Referenser

Kelly YJ, Sacker A, Gray R, Kelly J, Wolke D, Head J, et al. Light drinking during pregnancy: still no increased risk for socioemotional difficulties or cognitive deficits at 5 years of age? J Epidemiol Community Health. 2010.

Robinson M, Oddy WH, McLean NJ, Jacoby P, Pennell CE, de Klerk NH, et al. Low-moderate prenatal alcohol exposure and risk to child behavioural development: a prospective cohort study. BJOG. 2010;117(9):1139-50.

Wüst M. The effect of cigarette and alcohol consumption on birth outcomes: Department of Economics, Aarhus School of Business; 2010

Zhang N. Alcohol Taxes and Birth Outcomes International Journal of Environmental Research and Public Health 2010;7:1901-12.

Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 15 juni 2011