Fyra effektiva vägar för prevention av alkoholbruk under tonåren: tillgänglighet, insatser för föräldrar, utformning av skolmiljö samt samhällsinterventiva program.
Droger har ett flertal skadliga effekter (CAN 2010; FHI 2009). Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning (CAN) beskriver utvecklingen av drogbruket hos ungdomar i årliga rapporter. Av dessa framgår att andelen ungdomar i årskurs 9 som prövat narkotika ökade under 1990-talet och fram till år 2001; för pojkar fördubblades siffran och för flickor närmast tredubblades den. Det var då omkring tio procent av ungdomarna som använt narkotika. Åren därefter minskade andelen som prövat narkotika och under 2005-2008 rörde det sig om cirka sex procent av ungdomarna i årskurs 9. I den senaste undersökningen ökade dock andelen till nio procent bland pojkarna och sju bland flickorna (CAN rapport 2009). I gymnasiet är det en större andel som någon gång prövat narkotika. I den senaste undersökningen var det 17 procent av pojkarna och 15 av flickorna i gymnasiets årskurs 2 som hade använt narkotika. Man kan även ana en svag ökning mot föregående mätningar. Den vanligaste narkotikan bland eleverna är cannabis. Andelen ungdomar som uppgivit att de använt någon annan sorts narkotika än cannabis varierar mellan noll och en procent för årskurs 9 och noll och två procent för gymnasiets årskurs 2, beroende på preparat. De vanligaste preparaten efter cannabis var i gymnasiets årskurs 2 ecstasy och bensodiazepiner, kokain och amfetamin.Bruk av alkohol är en av de främsta riskfaktorerna för ohälsa (CAN 2005).
En översikt som behandlar olika strategier för att förebygga alkoholbruk bland unga har publicerats av Room 2003. Arbetet har en betecknande titel: populära åtgärder är inte effektiva och effektiva åtgärder är politiskt omöjliga. Praktiskt genomförbara insatser kräver därför kompromisser. De bygger på kunskap om bestämningsfaktorer. De främsta påverkbara faktorerna är tillgång till alkohol, sociala normer, utveckling av ungdomars kompetenser samt insatser för föräldrar.
Tillgång till alkohol
Ungdomars alkoholbruk reduceras minskas tillgång till alkohol genom tre åtgärder.
1) Högt pris med hjälp av beskattning, Det vetenskapliga stödet för denna inriktning är starkt (Chaloupka 2002). Problemet med denna metod är att ett enskilt land inom EU endast i begränsad omfattning kan påverka priset.
2) Försäljningsförbud och övervakning av detta försäljningsförbud.
3) Restriktiv hållning i hemmet.
Sociala normer
Ungdomar påverkas av den allmänna inställningen till alkohol. Försök har redovisats där ett flertal insatser genomförs inom ett begränsat geografiskt område. Studier i USA tyder på att attityder då kan bli mer restriktiva och att förekomsten av problematisk alkoholkonsumtion reduceras (Holder 2000). Motsvarande arbete pågår i Sverige. Det vetenskapliga stöder för denna ansats är dock ännu begränsat.
Kompetenser
En skolmiljö med pedagogik som effektivt utvecklar ungdomars kompetenser motverkar även utagerade beteenden. Hög alkoholkonsumtion är en del av utagerande beteendeproblem. Kan utagerande beteendeproblem motverkas förebyggs därför även problematiskt alkoholbruk (Bremberg 2004). Det är praktiskt svårt att genomföra experimentella studier med hög kvalitet som ger direkt belägg för att insatser som främjar en god skolmiljö också reducerar alkoholbruk. En systematisk översikt av förebyggande insatser i skolan som syftar till att minska problembeteenden som kriminalitet och alkoholbruk visar dock att insatser i miljön förefaller kunna ha påtaglig effekt (Wilson, Journal of Quantitative Criminology, 2001). Det finns ett flertal metoder som skolan kan använda för att utveckla ungdomars kompetenser och motverka utagerande beteendeproblem.
Insatser för föräldrar
Det är troligt att insatser för föräldrar bidrar till att göra alkohol mindre tillgängligt hemma, genom att föräldrar bättre kan förmedla restriktiva normer kring alkohol samt genom att föräldrar bättre bidrar till att utveckla barn och ungas kompetenser. Föräldraprogram är mest effektiva om de erbjuds i ålder 3-10 år (Samspelsprogram). De minskar förekomsten av utagerade beteendeproblem. Sådana problem ökar avsevärt risken för hög alkoholkonsumtion under tonåren. Föräldraprogram kan även erbjudas i åldern 10-15 år (Kommunikationsprogram). Effekten är mindre men i gengäld finns i dessa åldrar direkt koppling till alkoholbruk.
Andra metoder
För vuxna kan individuell rådgivning reducera hög konsumtion av alkohol om sättet att samtala utgår från beteendevetenskapliga principer, exempelvis motiverade samtal. Det är sannolikt att sådana samtal också är till hjälp för ungdomar med hög konsumtion. Undervisning i skolan förefaller sakna bestående effekt på ungdomars alkoholkonsumtion. I flera kommuner erbjuds ungdomar sk. förmånskort. Publicerade studier tyder på att sådana kort kan ha effekt men det samlade vetenskapliga stöder är oklart (Bremberg 2008).
Källor
En systematisk Cochrane-översikt (Foxcroft 2002), ett översiktsarbete publicerat vid Statens folkhälsoinstitut (Andreasson 2002) samt Alkoholinförselutredningen som summerar kunskapsläget kring prevention och ger förslag till hur evidensbaserade metoder kan implementeras (SOU 2005:25).
Referenser
Referens utan URL
Bremberg S. Kan skolan minska ungdomars bruk av alkohol? In: Andreasson S, editor. Den svenska supen. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002. p. 137-58.
Sidan uppdaterad den 26 mars 2010
