Ängslan/oro och sömnstörningar - konsekvenser

Lindriga psykiska symptom ökar risken för framtida psykisk sjukdom.

Allt fler ungdomar och vuxna anger att de ofta är nedstämda, oroliga eller har svårt att sova. Bland ungdomar har det skett en fördubbling av sådana symptom sedan mitten av 1990-talet. Att av och till vara nedstämd eller orolig är en naturlig del av livet. Symptom av detta slag behöver därför inte ha allvarliga konsekvenser. Det finns dock också en risk att de lindriga symptomen skulle förebåda en ökad risk för allvarliga psykiska problem.

Statens folkhälsoinstitut har gjort en systematisk översikt i syfte att klargöra om lindriga psykiska symptom såsom oro/ängslan, enstaka depressionssymptom och sömnstörningar ökar risken för att senare drabbas av mer allvarliga psykiska problem. Ett andra ändamål var att ta reda på om vissa psykiska problem och psykiatriska diagnoser ökar risken för ytterligare psykiska problem.

Sammantaget ger översikten stöd för uppfattningen att

1. lindriga psykiska symptom ökar risken för allvarlig psykisk sjukdom
2. självmordstankar, ”minor/subthreshold depression” eller dystymi ökar risken för ytterligare allvarliga psykiska problem

Enligt Statens folkhälsoinstituts gradering av evidens har det vetenskapliga stödet god säkerhet.

I en annan översikt kring ångest och oro har man även sett att ångest och oro ökar risken för självmord, alternativt självmordsförsök.

Referenser

• Dystymi - "minor/subthreshold depression"
• Ljungdahl, S. (2007). Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom – en systematisk litteraturöversikt: Statens folkhälsoinstitut.