Astma

Astma är ett vanligt problem bland barn. Under perioden 1975 till 1990 fördubblades förekomsten bland barn i Sverige ungefär vart sjunde år (Formgren 1994). Förekomsten nådde en kulmen omkring år 1995 för att därefter ha avtagit (Kälvesten 2008).

Det finns inga tydliga förklaringar vare sig till ökningen under senare delen av 1900-talet eller till minskningen under de senaste åren. Dagens kunskaper är inte tillräckliga för att kunna ligga till grund för effektiva förebyggande åtgärder.

Hypoteser - som inte har kunnat bekräftats

En hypotes är att immunsystemet inte får tillräcklig stimulans under de första levnadsåren och att kroppen därför utvecklar allergi mot ett flertal vanligt förekommande ämnen. Denna tanke har dock ännu inte kunnat omsättas till effektiva förebyggande åtgärder, exempelvis i form av vaccinationer.

En tidig hypotes var att de miljöfaktorer som utlöser eller förvärrar allergiska symptom också var orsak till astma och allergi. Damm är en sådan faktor. En systematisk översikt visar dock att det inte finns stöd för uppfattningen att åtgärder som minskar förekomst av damm skulle minska risken för astma (Macdonald 2008). En annan faktor är kvalster. En annan systematisk översikt visar att åtgärder som reducerar kvalster inte lindrar astmasjukdomen (Gotzsche 2004).

Det är vanligt att barn med astma utvecklar allergi mot pälsdjur och särskilt mot katt. Uppenbart bör dessa barn undvika kontakter som ger dem besvär. Frågan har varit om friska barn skulle riskera att utveckla astma. I en s.k. metastudie har resultat summerats från 32 studier av hög kvalité (Takkouche 2008). Genomgången visar att vare sig kontakter med katt eller med hud ökar risken för astma. Analysen visar till och med att tidiga kontakter med katt skulle skydda mot astma. Slutsatsen om skyddseffekt har dock kritiserats (Chen 2009).

Referenser

Chen, C. M., & Heinrich, J. (2009). Re: Exposure to furry pets and the risk of asthma and allergic rhinitis: a meta-analysis. Allergy, 64(3), 494-495.
Formgren, H. (1994). Omfattning av allergi och annan överkänslighet. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.

Gotzsche, P., Johansen, H., Schmidt, L., & Burr, M. (2004). House dust mite control measures for asthma. Cochrane Database Syst Rev(4), CD001187.

Kälvesten, L., & Bråbäck, L. (2008). Time trend for the prevalence of asthma among school children in a Swedish district in 1985-2005. Acta Paediatr, 97(4), 454-458.

Macdonald, C., Sternberg, A., & Hunter, P. (2008). A systematic review and meta-analysis of interventions used to reduce exposure to house dust and their effect on the development and severity of asthma. Cien Saude Colet, 13(6), 1907-1915.

Takkouche, B., Gonzalez-Barcala, F. J., Etminan, M., & Fitzgerald, M. (2008). Exposure to furry pets and the risk of asthma and allergic rhinitis: a meta-analysis. Allergy, 63(7), 857-864.