Barn till ensamstående i Sverige - risker, förklarande faktorer och förebyggande insatser
Internationella studier visar på ökade risker för barn till ensamstående.
I Sverige finns omkring 400 000 barn i åldern 0-17 år som lever med en ensamstående förälder (SCB 2008). Löper dessa barn också en ökad risk för exempelvis ohälsa och sämre skolprestation? För att svara på den frågan har Statens folkhälsoinstitut har gjort en systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur.
Sammantaget ger genomgången stöd för uppfattningen att barn till ensamstående löper en ökad risk för ohälsa. Enligt Statens folkhälsoinstituts gradering av evidens har det vetenskapliga stödet god säkerhet. Överriskerna kan endast delvis förklaras av olika socioekonomiska faktorer. Ett par av studierna understryker att risken ökar avsevärt när flera negativa faktorer tillkommer.
Andra studier, som jämfört barn som upplevt skilsmässa med barn i intakta familjer, visar på att konflikter i familjen påverkar barnen mer än själva ensamföräldraskapet i sig (Amato 1991; Gähler 1998). Därtill så löper barn i ensamföräldersfamiljer en avsevärt större risk för ekonomiskt utsatthet, jämfört med barn som lever med två vuxna (Ds 2004:41). I Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) framstår att ensamstående mammor i Sverige har sämre levnadsförhållanden än andra grupper (SCB 2009).
När det gäller sambandet mellan ensamföräldraskap och skolprestation hos barnen är resultatet från översikten inte lika entydigt. Man betonar även att det är familjens socioekonomiska status som till stor del påverkar hur det går för barnen i barnen i skolan.
Förebyggande insatser
Ett flertal studier visar på att på att barn behöver flera vuxna som är engagerade i barnet (Antonucci 2007; Bremberg 2008; Sarkadi 2008). Om denna eller dessa personer är män eller kvinnor förefaller inte ha betydelse. Barn kan få nära kontakt med andra vuxna genom släkt och vänner, i grannskapet, i skolan och i fritidsverksamhet. De två sistnämnda spelar en viktig roll eftersom verksamheterna har möjlighet att nå alla barn, inklusive de som inte har tillgång till flera engagerade vuxna på hemmaplan.
Transfereringar har också visat sig vara viktiga för ensamföräldrar (Johansson, Välfärd 2007:3). De kan bidra till att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan barn och därigenom öka möjligheterna till en god uppväxt för barnen.
Eftersom konflikter i familjen påverkar barnens hälsa så är det även av vikt att förebygga konflikter mellan föräldrar och samboende vuxna.
Mer information
- , Statens folkhälsoinstitut.
- . Organisationen arbetar för att ensamföräldrar och deras barn ska ha samma förutsättningar som föräldrar och barn i den traditionella kärnfamiljen.
- : an analysis. OECD social, employment and migration working papers no. 82. 2009.
Referenser
Sidan uppdaterad den 14 april 2009
