Barns och ungas inflytande – utveckling över tid
Det finns sannolikt ett allmänt samband mellan individers och gruppers inflytande i samhället och deras hälsa. Det kan dock vara svårt att särskilja inflytandets specifika betydelse eftersom det finns tydliga samband mellan inflytande och andra resurser.
Experimentella studier gör det möjligt att klargöra inflytandets betydelse. Sådana studier har gjorts på barn i skolan. De visar att ökat inflytande leder till bättre hälsa *** (Wennerholm 2004). Det finns inga motsvarande svenska studier och inte heller uppgifter om någon trend i Sverige i denna ålder.
För äldre barn i Sverige kan uppgifter om inflytande i skolan användas som indikatorer. Skolverket genomför undersökningar av attityder till skolan bl.a. bland elever i årskurs 7-9 och i gymansieskolan (Skolverket, 2010). Studien visar att andelen elever som anger att de kan vara med att bestämma om exempelvis regler har ökat markant från 15 procent år 1993 till 40 procent år 2009. Liknande trend påvisas för andra frågor om inflytande.
För ungdomar kan deltagande i riksdagsval bland förstagångsväljare användas som indikator. Utvecklingen under perioden 1982–2006 visar på ett minskat deltagande med en reduktion från 89 till 74 procent (SCB 2005).
Således är kunskapsläget oklart och trenderna över tid i Sverige motstridiga.
Referenser
Skolverket. (2010). Attityder till skolan 2009. Stockholm: Skolverket.
Statistiska Centralbyrån (2010). Allmänna val, valresultat. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Wennerholm, P., & Bremberg, S. (2004). När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan. En systematisk forskningsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 21 juni 2010
