Boendesegregation - effekter på barn och ungas hälsa och välfärd
Unga påverkas av den miljö de växer upp i. De tillbringar en stor del av sin tid i det egna bostadsområdet där de går i förskola och skola, tar del av fritidsverksamhet och träffar andra barn och vuxna.
Flera äldre undersökningar tyder på att barn som växer upp i resursrika områden också gynnas hälsomässigt. Studierna har dock varit så utformade att det är möjligt att den påvisade effekten helt kan förklaras av de enskilda familjernas situation. Under det senaste decenniet har ny säkrare statistisk metodik börjat användas för att belysa frågor av denna typ. Därför har en systematisk översikt av studier genomförda med modern flernivåteknik presenterats (Sellström 2004) (Sellström 2006).
Översikten visar att en resursrik närmiljö både minskar risken för att barn ska födas med låg födelsevikt, för att barn ska utveckla beteendeproblem och för att barn ska utsättas för misshandel. I genomsnitt förklarar bostadsområdets karaktär omkring 10 procent av variationen, sedan man tagit hänsyn till den enskilda familjens villkor. Det vetenskapliga underlaget för är starkt. Det är redan känt att risken för låg födelsevikt och beteendeproblem är lägre i socialt gynnade familjer. Vad denna genomgång tillför är att bostadsområdets karaktär förefaller ha en självständig effekt, oberoende av den enskilda familjens situation. Flera analyser tyder vidare på att effekter av bostadsområdet inte bara adderas till den enskilda familjens risk utan även förstärker denna.
En svensk studie visar att att barn som bor i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund har sämre skolresultat än andra barn (Persson 2007). De får oftare betyg som gör dem obehöriga till gymnasiet. Detta gäller även om man eliminerar olikheter i föräldrarnas utbildning, familjesammansättning, inkomst, tid i Sverige och typ av bostad.
Referenser
Sidan uppdaterad den 27 mars 2009
