Ljudnivån i skolor och förskolor är ofta så hög att det är svårt för normalhörande att samtala. Bullret har dessutom visat sig ha ett flertal negativa effekter på barnen, bland annat vad gäller läsförmåga, inlärning, koncentration och problemlösningsförmåga. Vid riktigt höga ljudnivåer finns också en ökad risk för tinnitus eller hörselskada. Andra problem som kan uppstå är, heshet, ökad olycksrisk, minskad aptit och trötthet. Det finns ett antal åtgärder som kan förbättra ljudmiljön, bland annat ljudabsorberande material i tak, väggar och golv.
Negativa effekter på barnen
När det gäller buller i skol- eller förskolemiljön så finns förutom de uppenbara riskerna för hörselskada eller tinnitus vid för höga ljudnivåer även andra negativa effekter (Barn i Bullerbyn 2005; Miljöhälsorapport 2005; Bullret bort! 2006; Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006; Buller i 12 skolmatsalar 2005; WHO Noise 2004; Höga ljudnivåer 2005)
- Sämre kognitiv prestation
De tydligaste negativa effekterna av buller är påverkan på inlärning och skolprestation, koncentration, problemlösningsförmåga, läsförståelse, minne, uppfattning av tal, samt möjlighet till samtal och kommunikation. Skolbarn som har läs- och skrivsvårigheter, barn med nedsatt hörsel och barn med annat modersmål är särskilda riskgrupper.
- Höjda röstnivåer och heshet
För att höras över en bullrig bakgrundsnivå måste barnen höja rösten, vilket i sin tur medför ännu högre ljudnivåer. Hesa barnröster relativt vanligt idag, troligen som en följd av att barnen måste anstränga rösten för att höras. Bland hörselundersökta 10-åringar har kronisk heshet påvisats hos 6–21 procent.
- Olycksrisk
Buller kan leda till att en muntlig instruktion missförstås eller inte uppfattas, vilket i sin tur kan leda till att en olycka inträffar.
- Minskad aptit
I en undersökning fann man ett samband mellan hur eleverna upplevde matsalsbullret och om eleverna åt av skollunchen.
- Sömnstörning
Under sovstunden på förskolor är sömnstörning till följd av buller en viktig effekt att undvika.
- Trötthet
I en studie bedömdes bullret i samtliga studerade matsalar vara så högt att det var tröttande för såväl elever och personal.
- Förhöjt blodtryck och stress
En del studier tyder även på att buller kan öka risken för förhöjt blodtryck och stress hos barnen.
Bullerkällor utomhus
Flygplatser eller vägar nära skolan eller förskolan kan öka bullernivåerna inomhus. Samstämmiga forskningsresultat visar på negativa effekter på barns läsförmåga och inlärning av flygplansbuller. Andra studier tyder på att skolbarn som utsatts för flygplansbuller under en längre tid får sämre resultat i bland annat korrekturläsning och pusselläggning, samt en sämre minnes- och motivationsförmåga. Ju längre och kraftigare exponeringen är, desto större verkar skadeffekten vara. Med andra ord bör man undvika att placera förskolor och skolor nära starka bullerkällor som till exempel flygplatser och större vägar. (Miljöhälsorapport 2005)
Arbetslivsinstitutet har också gjort en sammanställning om effekterna av olika slags buller
- Med ett par undantag visar ett tiotal studier på försämrade skolkunskaper som resultat av buller.
- Ett genomgående resultat är att effekten av buller är kumulativ och därför mer uppenbar hos äldre barn som exponerats för kroniskt buller en längre tid.
- Lågpresterande barn drabbas sannolikt hårdare av buller.
- Fältstudier visar att grundläggande uppmärksamhetsmekanismer och uthållighet/ hjälplöshet/motivation påverkas negativt av kronisk bullerexponering. (Störande buller 1999)
Den bullerkälla som ger obehag hos flest barn är ljud från andra barn (Miljöhälsorapport 2005).
Råd för en bättre ljudmiljö
Ljudnivåerna i förskola och skola är beroende av lokalernas utformning, storleken på barngrupperna, högljudda barn, typ av arbete, arbetsformer och ljud som tränger in utifrån. Vid om- och nybyggnation är det viktigt att på ett tidigt stadium behandla bullerfrågan. Lokalerna bör ha mycket mjuka material i tak, väggar och golv. Det ger en hög ljudabsorption, vilket innebär att ljudet avtar snabbt med avståndet från ljudkällan. (Miljöhälsorapport 2005; Bullret bort! 2006; Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006; Buller i 12 skolmatsalar 2005; Höga ljudnivåer 2005)
Bland annat Socialstyrelsen och Karolinska universitetssjukhuset har gett ut råd för bättre ljudmiljö i förskolan, men en stor del av innehållet är även tillämpbart på skolan (”Bullret bort!” resp. ”Råd för en bättre ljudmiljö i våra förskolor”).
Arbetsmiljöverket
- tema buller
- frågor om buller
- presentation från 2005 av Bengt Johanssson om Skolans ljudmiljö och arbetsmiljölagstiftningen
Lärarnas Riksförbund har tagit fram ett antal checklistor för att underlätta arbetet med att få en bättre ljudmiljö i skolan.
Ljudstyrka, rekommenderade och uppmätta ljudnivåer i svenska skolor och förskolor
Ljudstyrka
Ljudstyrkan eller bullernivån mäts i decibel (dB). Decibelskalan är logaritmisk. Det innebär att om ljudnivån stiger med 3 dB så har ljudintensiteten fördubblats. Ofta anges ljudstyrkan som dB(A). Då har man mätt ljudnivån på ett sådant sätt att det efterliknar hur människoörat uppfattar ljud. LAeq betyder dB(A) ekvivalentnivå, det vill säga den genomsnittliga bullernivån under en bestämd tidsperiod. I ett tyst sovrum är ljudnivån ca 25 dB(A), normal samtalston ligger på 45-50 dB(A), ljudet från en lastbil på 10 meters avstånd är omkring 80 dB(A), och ljudnivåer på diskotek och rockkonserter överstiger ofta 100 dB(A) (Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006).
För att en person med normal hörsel ska kunna tolka en talad mening rekommenderar WHO, att talet är 15 dB(A) starkare än bakgrundsnivån. Förhållandet mellan tal och bakgrundsnivå kallas också signal-brusförhållande. För de med nedsatt hörsel får dessutom inte bakgrundsnivån vara alltför hög. Vanligt tal hos lyssnaren ligger på omkring 50 dB(A) Detta innebär att i mindre rum kommer buller som är starkare än 35 dB(A) att göra det svårare att uppfatta och förstå tal (Miljöhälsorapport 2005).
Arbetsgivare är skyldiga att erbjuda hörselskydd om det genomsnittliga bullret under en arbetsdag är 80 dB(A) eller mer (Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2005).
Rekommenderade ljudnivåer i svenska skolor och förskolor
Socialstyrelsens rekommendationer för bakgrundsljud i skolor är 30 dB(A). Under lektionstid bör ljudnivån i bakgrunden inte överstiga 35 dB(A) LAeq (Miljöhälsorapport 2005). Samma riktvärde rekommenderas också av WHO (WHO Noise 2004). Detta så att barnen ska kunna höra och förstå vad läraren säger. Hänsyn bör även tas till om det finns barn med nedsatt hörsel – då måste ljudnivån vara ännu lägre. Vidare så anger WHO riktvärden på 30 dB(A) LAeq under sovtid i förskolor, samt 55 dB(A) LAeq under lek på skolgårdar utomhus.
Uppmätta ljudnivåer i svenska skolor
Problem med buller och akustik i svenska skolor har påtalats i mer än hälften av undersökta rektorsområden (Miljöhälsorapport 2005).
- I klassrum ligger ofta ljudnivåerna mellan 50 och 70 dB(A) (Buller i 12 skolmatsalar 2005).
- I skolmatsalar i Stockholms län har nivåer mellan 70 och 80 dB(A) uppmätts (Buller i 12 skolmatsalar 2005).
- I Lidköping och Skara låg ljudnivån vid teorilektioner i medel på omkring 72 dB(A) vid mätning med lärarburen dosimeter. Skolluncherna hade ett medelvärde på 76 dB(A) (Miljöhälsorapport 2005).
Uppmätta ljudnivåer i svenska förskolor
- Vid mätningar i 8 olika förskolor i Trelleborgs kommun var LAeq över 75 dB(A) vid cirka 40 procent av mätningarna. Under viloperiod och utevistelse minskade ljudnivån till omkring 40 dB(A). Sannolikt hade ännu högre värden uppnåtts om man använt sig av en personburen i stället för fast mikrofon (Barn i Bullerbyn 2005).
- I Stockholms stad överskred 9 av 17 förskolor den av miljökontoret rekommenderade ekvivalenta ljudnivån på 75 dB(A) och 5 av 17 den maximala ljudnivån. Det uppmätta spannet var i snitt 77 dB(A). Den högsta maximala ljudnivån som uppmättes var 120 dBA, vilket överskrider även riktvärdet för vuxna. Den lägsta maximala ljudnivån var 97 dB(A) (Höga ljudnivåer 2005).
- I fyra förskolor i Umeå uppmättes med personburen ljuddosimeter i genomsnitt 73–77 dB(A) LAeq under arbetsdagen. I lekhallar var ljudnivån ännu högre; 70–86 dB(A) LAeq (Miljöhälsorapport 2005).
- I tre förskolor i Holmsund/Obbola uppmättes med personburen dosimeter i genomsnitt 79–81 dB(A) LAeq. Vid alla förskolor förekom individuella exponeringsvärden på 81-88 dB LAeq, vilket är i närheten av eller till och med över tillåten exponering för en hel arbetsdag (Miljöhälsorapport 2005).
- Av 103 förskoleavdelningar i Lidköping och Skara hade en femtedel ljudnivåer på 80 dB(A) LAeq. Inget mätvärde översteg dock 85 dB(A) (Miljöhälsorapport 2005).
Referenser
Sidan granskad den 8 november 2010
