Det är möjligt att förebygga depressioner.
Depression är ett av våra främsta folkhälsoproblem (Allebeck 2006). Påståendet är inte okontroversiellt. Det går att hävda att kriterierna för den medicinska diagnosen “egentlig depression” är alltför inklusiva. Ett av kraven för denna diagnos är att nedstämdheten varat minst 14 dagar. Det går dock att hävda att sådan nedstämdhet hör till ett vanligt liv och därför inte är en sjukdom. Trots detta är det berättigat att beskriva depression som ett betydande folkhälsoproblem eftersom det är ett oönskat, vanligt tillstånd med en avsevärd nedsatt funktionsförmåga som ofta varar betydligt längre tid än 14 dagar. Därför är det också motiverat att söka förebygga problemet, oavsett om det ska betecknas som sjukdom eller ej. Det finns betydande kunskap om påverkbara faktorer som minskar risken för depression. Det går att utskilja tre grupper av skyddsfaktorer: biologiska, sociala och psykologiska.
Biologiska faktorer
Fysisk aktivitet minskar risken depression bland ungdom. Detta gäller sannolikt även för vuxna (Eriksson 2006, sid 49). Låg alkoholkonsumtion minskar risken liksom att avstå från tobak (Duncan 2005, Munafo 2008). Sambanden mellan kost och depression är osäkrare. Det finns dock ett visst stöd för att ett högt intag av omega-3 fett (Parker 2006) och av folsyra (Gilbody 2007) minskar risken för depression.
Det finns ett tydligt samband mellan brist på sömn och depression men orsaksriktningen är oklar. Det är tänkbart att sömnsvårigheter orsakar depression men det är även möjligt att sömnsvårigheterna endast är en del av en latent depression (Riemann 2001).
Vänstra frontalloben i hjärnan är mindre aktiv än normalt på en del personer med ökad risk för depression (Garber 2006). Träning i mindfullness både ökar aktiviteten i denna del av hjärnan (Davidson 2003) och minskar risken för psykiska problem. Modern hjärnforskning kombinerad med psykologiska studier kommer sannolikt att kunna peka ut fler möjligheter till prevention.
Sociala faktorer
Det förefaller finnas en växelverkan mellan negativa livshändelser och depression (Patton 2003). En person som tidigare varit deprimerad rapporterar fler negativa livhändelser. Dessa livshändelser ökar sedan risken för senare depression. En socialt gynnad position medför både mindre påfrestningar och större handlingsfrihet. Det kan vara förklringen till att individer som har en gynnad social position löper mindre risk för depression.
Stora social skillnader i ett land medför ökade påfrestningar för de minst gynnade. Ett flertal studier visar att en relativt jämn fördelning av resurser minskar risken för depression i befolkningen i stort (Lynch 2004, Zimmerman 2006, Cifuentes 2008).
Alla människor behöver kontakt med andra personer för att tillgodose grundläggande behov. Intuitivt kan det därför verka självklart att sådana kontakter motverkar psykisk ohälsa. Kunskapsläget är dock oklart både när det gäller ungdomar och vuxna (Bremberg 2006, sid 191-2).
Människor formas i samspel med andra. Detta gäller särskilt under uppväxten. Det kan vara förklaringen till att ett gott samspel mellan barn och föräldrar skyddar mot depression i vuxen ålder. Likaledes ger uppväxt i en familj med låg förekomst av konflikter (Eriksson 2006, sid 48-49), erfarenheter av förskola med god kvalité (McLaughlin 2007) och av skola med låg förekomst av mobbning skydd mot depression (Eriksson 2006, sid 45-46).
Psykologiska faktorer
Depressioner utlöses inte ställan av påfrestningar (“stress”) (Brown 1993). Sambanden mellan objektiva påfrestningar, upplevelse av påfrestning och depression innehåller flera mellanled (Lazarus 1984). Individens upplevelse av en påfrestning påverkas inte endast av den objektiva belastningen utan även av hennes värdering av denna belastning. Hon påverkas även av uppfattningen om den egna kapaciteten till att klara av belastningen och av den faktiska förmågan. Realistiska förväntningar, förmåga att rätt bedöma påfrestningar och lösa problem minskar risken för depression. Detta kan vara förklaringen till att goda kompetenser skyddar mot depression.
Det finns inget enkelt samband mellan faktiska och upplevda påfrestningar. Vi värderar en påfrestning i relation till våra förväntningar. De objektiva levnadsförhållandena i ett land som Sverige har under de senaste 100 åren förbättrats i en takt som aldrig tidigare förekommit. Detta har skapat förväntningar på ytterligare förbättringar. Förväntningarna förefallet ha ökat snabbare än de förbättringar som faktiskt skett (Rutter 1995). Det har således uppstått en paradoxal situation med faktiska förbättringar men samtidigt ökad känsla av brist. Ett exempel på detta är att det idag är möjligt att optimera vår användning av tid, inte minst med hjälp av IT. Denna optimering leder till en paradoxal upplevelse av brist på tid, dvs till en påfrestning. I studier av enskilda individer har det också visat sig att individer som optimerar sina livsförhållanden är mindre tillfredsställda med livet (Schwartz 2002).
Dagens relativt jämlika meritokratiska samhället förmedlar tydligare än tidigare bilden av att alla kan placera sig på toppen. Media kan även bidra till att det är möjligt att nå toppen utan påtaglig ansträngning. Toppen har dock inte plats för fler än tidigare. Snarare är det tvärtom eftersom horisonten idag är global och inte lokal, som var fallet längre tid tillbaka. Allt detta kan leda till frustration, särskilt under ungdomsperioden, när det mesta ännu är oprövat.
Människor har tendenser till systematiska tankefel. (Wikipedia) Sådana tankefel kan göra att vi missbedömer en påfrestning. Ett exempel är vår tendens att tro att vi kan påverka förhållande som vi inte har faktiska möjligheter att ha något inflytande över.
Den faktiska förmågan att lösa ett problem är självfallet av stor betydelse. Människor kan möta problem på olika sätt. En del blir arga, andra nedstämda, och några söker stöd hos andra människor. Det finns också en tendens till att mentalt fokusera känslor. Det innebär att om en person reagerar genom att bli ledsen, och tänker på att hon är ledsen, leder detta till att nedstämdheten tilltar vilket kan skapa en ond cirkel. Om individen istället för att inrikta sig på känslorna aktivt försöker lösa problemet, då minskar risken för psykiska problem. Förmågan att aktivt lösa problem går att träna. Förmågan att hantera känslor går också att utveckla, genom socialt och emotionellt lärande och genom träning i mindfullness.
Det är en fördel att ha en realistisk bild av den egna förmågan utan vare sig över- eller undervärdering av den egna personen. Narcissistiska personlighetsdrag innefattar en övervärdering av den egna förmågan och av den egna personens betydelse. En studie från USA visar att andelen ungdomar med narcissistiska drag markant har ökat under perioden 1979-2006 (Twenge 2008). Det är sannolikt att det finns en liknande utveckling i Sverige. En sådan övervärdering av den egna förmågan kan leda till ökad risk för depression (Watson 2002).
De psykologiska skyddsfaktorerna går alla att utveckla genom träning. Olika varianter av kognitiv terapi innefattar träning av olika förmågor som minskar risken för depression.
Källor
Artikeln bygger på citerade arbeten och länkade artiklar i uppslagsverket.
Referenser
Bremberg, S. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. SOU 2006:77 Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet; 2006.
Brown GW. Life events and affective disorder: replications and limitations. Psychosomatic medicine. 1993;55(3):248-59.
Cifuentes M, Sembajwe G, Tak S, Gore R, Kriebel D, Punnett L. The association of major depressive episodes with income inequality and the human development index. Social Science & Medicine. 2008;In Press.
Davidson RJ, Kabat-Zinn J, Schumacher J, Rosenkranz M, Muller D, Santorelli SF, et al. Alterations in brain and immune function produced by mindfulness meditation. Psychosomatic medicine. 2003;65(4):564-70.
Duncan B, Rees DI. Effect of Smoking on Depressive Symptomatology: A Reexamination of Data from the National Longitudinal Study of Adolescent Health. Am J Epidemiol. 2005.
Eriksson L, Bremberg S. Nationellt program för självmordsprevention. Befolkningsinriktade strategier och åtgärdsförslag. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2006.
Foster JD, Trimm RFt. On being eager and uninhibited: narcissism and approach-avoidance motivation. Pers Soc Psychol Bull. 2008;34(7):1004-17.
Gilbody S, Lightfoot T, Sheldon T. Is low folate a risk factor for depression? A meta-analysis and exploration of heterogeneity. J Epidemiol Community Health. 2007;61(7):631-7.
Lazarus R, Folkman S. Stress, appraisal, and coping. New York: Springer Publishing Company; 1984.
Lynch J, Smith GD, Harper SAM, Hillemeier M, Ross N, Kaplan GA, et al. Is Income Inequality a Determinant of Population Health? Part 1. A Systematic Review. The Milbank Quarterly. 2004;82(1):5-99.
McLaughlin AE, Campbell FA, Pungello EP, Skinner M. Depressive symptoms in young adults: the influences of the early home environment and early educational child care. Child Dev. 2007;78(3):746-56.
Miller JD, Campbell WK, Pilkonis PA. Narcissistic personality disorder: relations with distress and functional impairment. Comprehensive Psychiatry. 2007;48(2):170-7.
Munafo MR, Hitsman B, Rende R, Metcalfe C, Niaura R. Effects of progression to cigarette smoking on depressed mood in adolescents: evidence from the National Longitudinal Study of Adolescent Health. Addiction. 2008;103(1):162-71.
Muramatsu N. County-level income inequality and depression among older Americans. Health services research. 2003;38(6 Pt 2):1863-83.
Parker G, Gibson NA, Brotchie H, Heruc G, Rees AM, Hadzi-Pavlovic D. Omega-3 Fatty Acids and Mood Disorders. American Journal of Psychiatry. 2006;163(6):969.
Patton GC, Coffey C, Posterino M, Carlin JB, Bowes G. Life events and early onset depression: cause or consequence? Psychol Med. 2003;33(7):1203-10.
Riemann D, Berger M, Voderholzer U. Sleep and depression--results from psychobiological studies: an overview. Biological psychology. 2001;57(1-3):67-103.
Rutter M, editor. Psychosocial Disturbances in Young People. Cambridge University Press; 1995.
Rutter M, editor. Psychosocial Disturbances in Young People: Cambridge University Press; 1995.
Rydenstam K. Tid för vardagsliv – Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01. Levnadsförhållanden Rapport 99. Stockholm: Statistiska Centralbyrån; 2003.
Schwartz B, Ward A, Monterosso J, Lyubomirsky S, White K, Lehman DR. Maximizing versus satisficing: Happiness is a matter of choice. Journal of Personality and Social Psychology. 2002;83(5):1178-97.
Sen A. Health: perception versus observation. Self reported morbidity has severe limitations and can be extremely misleading. BMJ. 2002;324:860-1.
Twenge JM, Joshua SK, Foster D, Campbell WK, Bushman BJ. Egos Inflating Over Time: A Cross-Temporal Meta-Analysis of the Narcissistic Personality Inventory. Journal of Personality. 2008;71:875.
Watson PJ, Sawrie SM, Greene RL, Arredondo R. Narcissism and Depression: MMPI-2 Evidence for the Continuum Hypothesis in Clinical Samples. Journal of Personality Assessment. 2002;79(1):85-109.
Zimmerman FJ, Bell JF. Income inequality and physical and mental health: testing associations consistent with proposed causal pathways. Journal of epidemiology and community health. 2006;60(6):513-21.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 27 mars 2009
