Depression hänger inte sällan samman med föräldrarnas livssituation.
Omkring 13 procent av alla nyblivna mammor får depressiva symptom. Depression ökar risken för att barnets utveckling ska störas. Därför är det motiverat att söka hjälpa både mamma och barn. Sedan 1990-talet använder BVC ett frågeformulär (EPDS) som underlättar för sjuksköterskan att identifiera mammor med depressiva problem (Wickberg & Hwang, 2003). Mammorna får sedan stödsamtal. Metoden används på hälften av landets BVC (Massoudi, Wickberg, & Hwang, 2007). Liknande verksamhet finns inom MVC.
En systematisk översikt visar att det finns tydliga positiva effekter för nyblivna mamman kort tid efter samtalen (Pim, Jessica, & Annemieke van, 2008). Liknande effekter påvisas även för gravida som är nedstämda (Cuijpers, van Straten, Smit, Mihalopoulos, & Beekman, 2008). En avgörande fråga är dock om aktivt uppsökande verksamhet har bestående effekt. I en systematisk översikt påvisas fyra studier där effekter av uppsökande verksamheten redovisas efter 2-3 år (Cuijpers et al., 2008). Effekt påvisas endast i en av dessa studier. I en annan systematisk översikt redovisas effekter på barnet efter det att mamman tagit del av en insats. Endast tre studier identifieras och ingen av dessa visar på några effekter efter det att barnet blivit 18 månader (Gunlicks & Weissman, 2008). Det är således oklart om insatserna har någon bestående effekt.
En förklaring till de begränsade effekterna över tid är att depressiva symtom bland nyblivna mammor ofta är förknippade med svårigheter i familjens livssituation. En svensk studie visar att depressiva symtom är sex gånger vanligare bland de nyblivna mammor som under året före graviditeten varit utsatt för tre eller fler påfrestande livshändelser (Rubertsson, Wickberg, Gustavsson, & Radestad, 2005). Likaledes var det fyra gånger vanligare med depression om mamman inte hade svenska som modersmål. Vidare får pappor vanligen inte del av någon insats, trots att depressiva symptom är vanliga bland nyblivna pappor och att det inte är ovanligt att båda föräldrarna samtidigt är deprimerade (Paulson, Dauber, & Leiferman, 2006).
Depressiva symptom bland nyblivna mammor är således ingen isolerad företeelse. Att MVC och BVC ger stöd till de föräldrar som efterfrågar det är en del av dessa båda organisationers uppdrag. Däremot går det att ifrågasätta om MVC och BVC med hjälp av frågeformulär aktivt ska söka identifiera nedstämda kvinnor som inte själva sökt hjälp. Metoden uppfyller inte de krav på screening som WHO har ställt upp (Wilson & Jungner, 1968). Därför har etiken i denna verksamheten ifrågasatts (Krantz, Eriksson, Lundquist-Persson, Ahlberg, & Nilstun, 2008).
Referenser
Cuijpers, P., van Straten, A., Smit, F., Mihalopoulos, C., & Beekman, A. (2008). Preventing the onset of depressive disorders: a meta-analytic review of psychological interventions. Am J Psychiatry, 165(10), 1272-1280.
Gunlicks, M. L., & Weissman, M. M. (2008). Change in child psychopathology with improvement in parental depression: a systematic review. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 47(4), 379-389.
Krantz, I., Eriksson, B., Lundquist-Persson, C., Ahlberg, B. M., & Nilstun, T. (2008). Screening for postpartum depression with the Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS): An ethical analysis. Scand J Public Health, 36(2), 211-216.
Massoudi, P., Wickberg, B., & Hwang, P. (2007). Screening for postnatal depression in Swedish child health care. Acta Paediatr, 96(6), 897-901.
Paulson, J. F., Dauber, S., & Leiferman, J. A. (2006). Individual and combined effects of postpartum depression in mothers and fathers on parenting behavior. Pediatrics, 118(2), 659-668.
Pim, C., Jessica, G. B. n., & Annemieke van, S. (2008). Psychological treatment of postpartum depression: a meta-analysis. Journal of Clinical Psychology, 64(1), 103-118.
Rubertsson, C., Wickberg, B., Gustavsson, P., & Radestad, I. (2005). Depressive symptoms in early pregnancy, two months and one year postpartum-prevalence and psychosocial risk factors in a national Swedish sample. Arch Womens Ment Health, 8(2), 97-104.
Wickberg, B., & Hwang, P. (2003). Post partum depression - nedstämndhet och depression i samband med barnafödande. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Wilson, J., & Jungner, G. (1968). Principles and practice of screening for disease. Geneva: WHO.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan granskad den 24 september 2010
