Många ungdomar och vuxna uppger att de ofta är nedstämda, oroliga eller har svårt att sova. Problemen förekommer ofta tillsammans. Bland ungdomar har det skett en fördubbling av sådana symtom sedan mitten av 1990-talet. Nedstämdhet kan utvecklas till allvarligare problem i form av klinisk depression, ett problem som varje år drabbar 6 procent av alla tonåringar (Olsson 1999). I Sverige är klinisk depression är ett de största folkhälsoproblemen (Allebeck 2006). En systematisk översikt visar att oro/ängslan och sömnstörningar avsevärt ökar risken för att senare drabbas av allvarliga psykiska problem (Ljungdahl 2008). Depressioner har stor samhällsekonomisk betydelse. En beräkning för hela den svenska befolkning visar att kostnaderna för depression år 2005 motsvarar 33 miljarder kronor (Sobocki, 2006).
Faktorer på samhällsnivå
Bearbetning av en WHO-studie som omfattar 70 länder visar att depression bland vuxna är vanligare i länder med låga inkomster och vanligare i länder med stora inkomstskillnader (Cifuentes 2008). I en jämförelse mellan olika distrikt i USA påvisades tydliga samband mellan stora inkomstskillnader och högre förekomst av depression bland äldre (Muramatsu 2003).
Påfrestningar leder till nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter
Begränsade resurser gör det svårare att hantera livet. Det är en trolig förklaring till att depressioner är vanligare i länder med låga inkomster och stora inkomstskillnader. Sambanden finns även inom ett land. Yttre påfrestningar utlöser inte sällan psykiska problem (Grant 2004). Personer med kort utbildning, arbete med lågt status, låg inkomst eller liten förmögenhet är oftare utsatta för påfrestningar och de har sämre möjligheter att hantera dem. Dessa grupper visar sig också bli deprimerade (Eriksson, 2008).
De flesta som begår självmord är deprimerade. Sedan 1980 har antalet självmord i Sverige halverats. Under samma tidsperiod har livsvillkoren förbättrats avsevärt vilket kan vara en bidragande förklaring.
Under uppväxtåren är det en viktig uppgift att klara skolan. Att misslyckas i skolan medför ökad risk för depression, även efter skoltidens slut (McCarty 2008; Topitzes 2008). Det innebär att insatser som syftar till att förebygga skolmisslyckande även kan förväntas förebygga depression.
Ökade förväntningar
En upplevelse av en påfrestning påverkas av objektiva förhållanden, av hur dessa förhållanden tolkas och av förväntningar på hur allt borde vara. Generellt har levnadsvillkoren i Sverige sedan lång tid förbättrats för de flesta grupper. Dock verkar förväntningar ha ökat ännu snabbare. Det innebär att en paradoxal situation uppstått med ökad välfärd kombinerad med ökad känsla av otillfredsställelse. Detta kan vara en bidragande förklaring till den ökade förekomsten av psykiska besvär i dagens höginkomstländer (Rutter 1995).
Påfrestningar kan delvis vara självgenererade
Ett flertal studier tyder på att individer med tendens till att bli deprimerade själva kan bidra till att de blir utsatta för påfrestningar (Garber 2006). Detta gäller särskilt i samspelet med andra människor där negativa förväntningar kan bidra till att konflikter uppstår.
Förebyggande insatser som är inriktade på enskilda individer
Kunskaper om skyddsfaktorer kan användas för att utforma insatser som syftar till att förebygga både inåtvända och utagerade psykiska problem. De förebyggande insatserna blir till stor del desamma för olika former av psykisk ohälsa.
Några viktiga insatser är träning i aktiv problemlösning, socialt och emotionellt lärande samt fysisk träning. Förebyggande program som riktas till riskgrupper för depression och som bygger på principer för kognitiv beteendeterapi är också effektiva.
Referenser
Cifuentes, M., Sembajwe, G., Tak, S., Gore, R., Kriebel, D., & Punnett, L. (2008). The association of major depressive episodes with income inequality and the human development index. Social Science & Medicine, 67(4), 529-539.
Garber, J. (2006). Depression in Children and Adolescents: Linking Risk Research and Prevention. American Journal of Preventive Medicine, 31(6, Supplement 1), 104-125.
Grant, K., Compas, B., Thurm, A., McMahon, S., & Gipson, P. (2004). Stressors and child and adolescent psychopathology: measurement issues and prospective effects. J Clin Child Adolesc Psychol, 33, 412–425.
McCarty, C. A., Mason, W. A., Kosterman, R., Hawkins, J. D., Lengua, L. J., & McCauley, E. (2008). Adolescent school failure predicts later depression among girls. J Adolesc Health, 43(2), 180-187.
Muramatsu, N. (2003). County-level income inequality and depression among older Americans. Health services research, 38(6 Pt 2), 1863-1883.
Olsson, G., & von Knorring, A. (1999). Adolescent depression: prevalence in Swedish high-school students. Acta Psychiatr Scand, 99(5), 324-331.
Rutter, M., & Smith, D. (Eds.). (1995). Psychosocial disorders in young people. Time trends and their causes. Chichester: Wiley.
Sobocki, P., Lekander, I., Borgström, F., Ström, O., & Runeson, B. (2006). The economic burden of depression in Sweden from 1997 to 2005. European Psychiatry 22(3), 146-152.
Topitzes, J., Godes, O., Mersky, J. P., Ceglarek, S., & Reynolds, A. J. (2009). Educational Success and Adult Health: Findings from the Chicago Longitudinal Study. Prev Sci.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 5 augusti 2009
