Olika levnadsvillkor och olika socialisering kan förklara att kvinnor har mer problem än män.
I Sverige är depressiva symptom, klinisk depression, ångest och oro vanligare bland kvinnor (flickor) än bland män (pojkar) [Bremberg 2006]. Det finns inga uppenbara förklaringar till denna skillnad [Åsberg 2004]. Två iakttagelser kan tjäna som utgångspunkt.
Två iakttagelser
- Skillnaden mellan kvinnor och män varierar olika länder emellan. Skillnaden går att uttrycka som en kvot. I Sverige är nedstämdhet, oro och huvudvärk 2-3 gånger vanligare bland kvinnor i åldern 15-24 år jämfört med män i samma ålder [Bremberg 2006]. I en europeisk studie av klinisk depression varierade kvoten mellan 0,9 på finska landsbygden och 5,0 i engelska storstadsmiljöer [Ayuso-Mateos 2001]. I Förenade Arabemiraten, där skillnaden i levnadsvillkoren för de två könen är relativt stora, är risken för depression bland kvinnor 3,7 gånger högre än bland män [Daradkeh 2002]. Den allvarligaste formen av psykisk ohälsa är suicid. I Sverige är risken för suicid ungefär dubbelt så stor bland män som bland kvinnor. Detta mönster är vanligt i Europa. I en studie från Sydindien visade det sig däremot att den total risken för suicid var högre än i Sverige och att risken för suicid bland unga kvinnor var 1,4 gånger högre än bland män [Gajalakshmi 2007].
- Skillnaderna mellan könen varierar över livscykeln. De är mycket små under barndomen och stiger snabbt i samband med puberteten för att därefter avta [Jorm 1987]. Detta gäller också i Sverige för besvär av ängslan oro och ångest där könsskillnaderna är som störst i åldern 16-24 år [SCB 2007].
Kvinnor är utsatta för fler påfrestningar - och har svårare att möta dem
De markanta variationerna olika miljöer emellan tyder på att skillnaderna mellan kvinnor och män till stor del är miljöbetingade. Det finns en tydlig överrisk för depression i grupper med låg social position. Detta gäller både under tonåren [Goodman 1999] och senare i livet [Muntaner 2004]. Sambandet förklaras av att låg social position innebär större påfrestningar och sämre tillgång till resurser till att möta dessa påfrestningar. Det är troligt att det finns liknande förklaringar till överrisken för depression bland kvinnor i länder som Sverige. Kvinnor har traditionellt haft en underordnad position i samhället vilket medfört mindre handlingsutrymme och därigenom sämre möjligheter att klara olika påfrestningar. Ett stöd före denna uppfattning ger en studie av 15-åringar i 29 länder i Europa och Nordamerika [Torsheim, 2005]. Starka samband påvisades mellan könsskillnaderna för stressrelaterade symptom i ett land och FN:s gender index. I länder där skillnaderna mellan kvinnors och mäns levnadsvillkor var små var könsskillnaderna för stressrelaterade symptom också mindre.
Det finns ytterligare iakttagelser som stödjer denna uppfattning. Unga kvinnor upplever mer påfrestningar jämfört med unga män, särskilt i relationer till andra människor [Hankin 2007], [http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&dopt=Citation&list_uids=16390306 Shih 2006]. Liknande gäller i vuxen ålder där kvinnor rapporterar mer påfrestningar än män [Maciejewski 2001]. En förklaring kan vara att en traditionellt underordnad position medför större faktiska påfrestningar. Flera studier tyder dock på att kvinnor inte råkar ut för fler negativa livshändelser än män men att de upplever dem som svårare [Piccinelli 2000].
Enligt en del studier uttrycker kvinnor känslor tydligare än män. Detta gäller både negativa och positiva känslor och både känslornas intensitet och frekvens [Fischer, 2000]. Påståendet har dock ifrågasatts [Simon, 2004]. Det går att förstå starkt uttryckta känslor som följd av socialisering till en underordnad roll. I underordnad ställning är det osäkert om det går att påverka omgivningen. Då kan det krävas starkare uttryck för att göra den egna rösten hörd.
Flera studier tyder på att flickor oftare uppfattar förklaringar till olika fenomen i negativa termer (Gladstone 1997). Likaså reagerar de oftare på problem med att bli nedstämda, med självanklagelser eller genom att beklaga sig för andra istället för att aktivt ta itu med frågan [Wilhelm 1993], [Hanninen 1996]. Om flickor inte tror sig kunna påverka sin situation i samma omfattning som pojkar är detta begripligt.
Lång utbildning medför högre social position och därigenom ökad kontroll över livssituationen. En amerikansk studie visar att könsskillnaderna för depression minskar med stigande utbildningsnivå [Ross 2006]. I en svensk tvillingstudie påvisas också minskade könsskillnader med stigande social position [Takkinen 2004]. Fynden i dessa studier tyder på att könsskillnaderna för psykiska problem är kopplade till individernas handlingsutrymme.
Resultaten i en svensk studie av skillnaderna könen emellan bland högpresterande gymnasieelever går också att förstå som uttryck för socialisering under uppväxten till under- respektive överordnade roller [Nygren 2007]. Flickorna skötte sitt skolarbete ambitiöst och disciplinerat och följde strikt läroplanen i form av läroböckers och lektioners anvisningar. Flickornas mål var förhållandevis kortsiktiga. De upplevde mer stress och konkurrens. Pojkarna, däremot, hade tydligare föreställningar om framtiden som vuxna där skolan bara hade begränsad betydelse. De diskuterade genvägar och smarta strategier och försökte genomskåda läroplaner och koder. De strävade efter bästa möjliga framgång med minsta möjliga arbetsinsats.
Biologiska faktorer
Könsskillnaderna uppträder i samband med puberteten [Sweeting 2003]. Samband har påvisats mellan hormonnivåer omkring puberteten och könsskillnader för depression [Angold, 1999]. En studie tyder på att kvinnliga könshormoner förstärker kroppens reaktioner på stress [Young 1998]. Observationerna ger stöd för att skillnaderna delvis kan ha en biologisk grund.
Det finns ytterligare iakttagelser som inte tydligt går att inordna i de hittills presenterade förklaringarna. En finsk studier visar att när barn blivit utsatta för påfrestningar under uppväxten, särskilt i relationen till modern, löper flickorna tydligt ökad risk för depression vilket inte gäller för pojkarna [Veijola 1998]. Studien tyder på en ökad sårbarhet bland flickor i tidig ålder.
Metod
Texten är baserad på en litteratursökning i PubMed 2007-05-18 med sökordet Depression (MESH major topic) och "Sex differences" (Title). Artiklar har endast inkluderats om de presenterar belägg för tänkbara förklaringar. Ett ytterligare krav har varit att PubMed inkluderar abstract. Andra relevanta artiklar har också inkluderats. Uppgifter från en översikt av har inkluderats [Piccinelli 2000]. Värdefulla synpunkter har lämnats av Professor Anne Hammarström, Umeå Universitet.
Referenser
Referenser utan URL
Åsberg M, et al. Behandling av depressionssjukdomar. Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2004
Nygren G. Framgångsrika elever i en framgångsrik klass. Resursstarka barns strategier för skolarbetet och framtiden. Forumrapport. . Uppsala: Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet.; 2007
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 14 april 2009
