Föräldraförsäkringen gör det ekonomiskt möjligt för föräldrar stanna hemma och att själva ta hand sina barn under drygt ett år. Därefter får de flesta barn kompletterade omsorg inom förskolan (barnomsorg). Statistik från Skolverket visar att 46 procent av alla barn i åldern 12-23 månader, 85,8 procent av barnen i åldern 24-35 månader och 88,8 procent av barnen i åldern 36-48 månader var inskrivna i förskolan 2008.
Av och till ifrågasätts värdet av att föräldrarnas omsorg kompletteras av förskola. Exempelvis har Per Kågesson publicerat en bok i ämnet (Kågeson 2005). Föreningen Barnens rätt till Föräldrars Tid utvecklar också kritik av svensk förskola. Kritikerna framhåller att förskola under de första levnadsåren kan vara skadlig.
För att klargöra frågan har ett flertal vetenskapliga studier gjorts. De flesta studier är genomförda i länder där förskolans kvalité är avsevärt lägre än vad som gäller i Sverige. Det är exempelvis vanligt att personalens utbildningsnivå är lägre än i Sverige och att det finns färre vuxna i barngrupperna. För att klargöra frågan krävs därför att studierna avspeglar de förhållanden som råder i svensk förskola.
Effekter av förskola med svensk kvalité på barn i åldern 12-40 månader
Eftersom fokus i diskussion om förskolans effekter har legat vid de första tre åren har FHI har genomför en systematisk översikt av studier som genomförts på barn i dessa åldrar (Holmgren 2009). Fyra relevanta studier av god kvalité identifierades. Den övergripande slutsatsen är att förskolan befrämjar barnens kognitiva utveckling. Två av studierna visar bättre kognitiv förmåga och bättre språkkunskaper vid 36 månaders ålder. Långsiktiga effekter av förskolan konstaterades också i form av bättre verbal och matematisk förmåga då barnen blivit 8 år gamla.
I de två återstående studierna konstaterades inga statistiskt säkerställda effekter. Effekterna på socioemotionell utveckling är oklara. En av studierna visar visserligen att förskolan verkar öka problembeteende och ge försämrad social förmåga vid 36 månaders ålder. Vid 54 månaders ålder finns det inte kvar några sådana effekter. Tvärtom visar det sig att de barn som börjat tidigt i förskola nu interagerar mer positivt med andra barn. De återstående tre studierna redovisar inga resultat som gör det möjligt att dra slutsatser om effekter på socioemotionell utveckling.
Andra studier av förskolans effekt
En systematisk översikt av experimentella studier har publicerats (Zoritch 2000). Författarna identifierar åtta studier av hög kvalitet (randomiserade kontrollerade experiment). De påvisar positiva effekter under skolåren i form av bättre skolprestationer, social anpassning och lägre förekomst av utagerade beteendeproblem. Positiva effekter påvisas även i vuxen ålder. De finns dock flera begränsningar i dessa undersökningar. En är att föräldrarna ofta samtidigt fått stöd i olika former. En annan är att studierna utförts i USA i socialt mindre gynnade grupper.
Love och medarbetare analyserar effekten av förskola enbart i tre kohortstudier (Love 2003). Effekterna är vanligen positiva, förutsatt en personaltäthet om minst 10 anställda per 100 barn. Detta är genomgående fallet i Sverige där personaltätheten ligger inom intervallet 14-26 vuxna/100 barn.
Barnett och Belfield redovisar i en omfattande översikt av experimentella studier och kohort-studier (Barnett, 2006). De finner tydligt stöd för att förskolan främjar barnens mentala utveckling. Effekter på social anpassning och på förekomst av beteendeproblem i skolålder har också analyserats. De flesta studier visar att barn som gått i förskola har mindre beteendeproblem i skolåldern. Detta gäller även för barnen i de två studier där ökad förekomst av utagerande problem påvisades under förskoletiden. Ingen studie har påvisat ökad förekomst av beteendeproblem efter 6 års ålder. I tonåren och i ung vuxen ålder är förekomsten kriminalitet och drogproblem halverad bland de ungdomar som gått i förskola.
En omfattade kohort-studie har genomförts i USA (NICHD Early Child Care Research Network 2005). I ett arbete publicerat år 2007 har barnen följts till de blivit 12 år gamla (Belsky 2007). Studien visar att språket utvecklas bättre på barn som fått tillgång till förskola/daghem med god kvalité. Studien visar dock också att barn som vistas på förskola/daghem vid 12 års ålder har mer beteendeproblem, enligt lärarnas bedömning. Den troliga förklaringen till de negativa effekterna är den relativt låga personaltätheten inom förskolan i USA. Åldern för preschoolers i USA (4 år) motsvarar ungefär genomsnittsåldern för barn på svenska förskolor (3,5 år). I NICHD-studien fanns i genomsnitt 13,6 vuxna per 100 barn för preschoolers medan genomsnittet i Sverige är 18 vuxna per 100 barn.
Studier av förskolans effekter, främst för socialt utsatta grupper, pågår i Storbritannien. Resultaten från de s.k. Sure Start programmen är blandade (Schneider 2006; Belsky 2006). Sure Start innefattar både förskola och insatser för föräldrarna. Det är därför svårt att överföra resultaten till svensk förskola. Ett mer renodlat försök med förskola i Storbritannien är det s.k. EPPE projektet, vilket redovisar tydliga positiva effekter (Sylva 2004).
Förskolans kvalité
De flesta studier som har redovisats tyder på att förskola har gynnsamma effekter. I de studier där negativa effekter påvisas förfaller förskolan har bristande kvalité, framförallt låg personaltäthet, vilket är vanligt i länder där förskolan inte subventioneras med skattemedel. Den avgörande frågeställningen förefaller därför vara att klargöra vilken kvalité som krävs för att förskolan ska ha gynnsamma effekter.
I en holländsk studie analyserades samspelet mellan barn och vårdgivare. Kvoten barn:vårdgivare varierade mellan 3:1 och 5:1. När barnen var 3 år eller äldre påvisades inga skillnader mellan dessa två grupper vilket däremot var fallet för de yngre barnen (de Shipper 2006). I en australiensisk studie analyserades barnens kortisolnivå i saliv, som ger ett mått på stresspåverkan. Barn i åldern 3-5 år som vistades i förskolor med god kvalité visade sjunkande kortisolutsöndring under dagen medan motsatsen gällde för barn på förskolor med låg kvalité (Sims 2006). Den svenska förskolan motsvaras av förskolor med god kvalité i denna australiska studie.
En systematisk översikt som behandlar betydelsen av olika kvalitetsaspekter har tidigare publicerats (Bremberg 2001). Genomgången visade på minskad förekomst av utagerade psykiska problem om förskolan använder barncentrerad pedagogik. Någon väsentlig betydelse av personaltäthet och gruppstorlek på förekomst av utagerande psykiska problem kunde inte påvisas, förutsatt att personaltätheten låg inom intervallet 14-26 vuxna/100 barn och att barngrupperna omfattande i storleksordningen 15-20 barn. Förekomsten av problem med inlärning förefaller kunna motverkas av barncentrerad pedagogik och av en hög andel lärare med förskollärarexamen.
Referenser
Olänkade referenser
Sammons P, Elliot K, Sylva K, Melhuish E, Siraj-Blatchford I, Taggart B. The impact of pre-school on young children's cognitive attainments at entry to reception. British Educational Research Journal. 2004;30(5):691-712.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan granskad den 28 januari 2011
