Förskola – betydelse av utevistelse
Utevistelse för förskolebarn har flera positiva effekter, såväl på den psykiska som på den fysiska hälsan. Både tiden man vistas ute och utemiljön i sig är av betydelse.
Infektioner
Man kan anta att smittspridning i förskolan minskar när barnen är utomhus. Barnen är då inte är så tätt inpå varandra och smittdoserna späds dessutom ut i den stora luftvolymen (Socialstyrelsen 2001). I de hälsoråd som skrivits för barnomsorgen har man betonat vikten av daglig utomhusvistelse för att minska smittspridningen mellan barnen.
En riksomfattande svensk undersökning bland 0-2 åringar i förskolan visade att de barn som fick vara ute minst 6 timmar per vecka hade en lägre sjukfrånvaro (Bondestam 1994). Man har även sett att barn som är ute i naturlig miljö är friskare än barn som mest vistas inne och inte har tillgång till natur på gården (Grahn 1997). Ytterligare en svensk studie visar på en signifikant lägre sjukfrånvaro för barn som går på utedagis, så kallade ”I Ur och Skur”-dagis, jämfört med traditionella dagis (Söderström & Blennow 1998). En norsk studie visade däremot inte på någon skillnad mellan vanliga dagis och utedagis (Moen 2007). Generellt sett har man på utedagis en lägre toleransnivå vad gäller sjukdom, vilket kan ge en högre frånvaro i sig. Dessutom är det svårare att på ett utedagis upprätthålla en god handhygien, något som kan påverka antalet infektioner.
Utemiljö
Flera studier tyder på att barn mår bättre av att visats ute i fri natur jämfört med inomhus, se artikel i uppslagsverket. En förskola som erbjuder barnen kontakt med djur och natur och utevistelse minskar sannolikt risken för psykiska problem. Andra studier visar att
- En rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng ger mer fysisk aktivitet och även bättre solskydd (Boldemann 2006).
- Barn som är ute i naturlig miljö har bättre koncentrationsförmåga, mer utvecklad lek och motorik samt är friskare, än barn som vistas mest inne och inte har tillgång till natur på gården (Grahn 1997).
- Växter och andra landskapselement ger extra möjligheter för social, emotionell och kognitiv utveckling hos barnen (Herrington & Studtmann 1998).
- Barnen är ute längre i förskolor med en mer lekvänlig miljö (Söderström 2004).
I SOU 2003:127 skriver man att ”En god utemiljö i skolan har stor betydelse för barns lek och rekreation liksom för det sociala samspelet på skolgården. Exempel från skolgårdsutvecklingsprojekt visar att en stimulerande skolgård leder till bättre socialt klimat med färre mobbnings- och konfliktsituationer och i förlängningen färre interaktionsskador (Menckel 1994)”. Nationella folkhälsokommittén har dessutom slagit fast att goda utemiljöer kring förskolan har stor betydelse för de mindre barnens hälsa (SOU 2000:91).
Ljudnivå
Även ljudnivån blir i regel lägre utomhus. Enligt en undersökning utförd i 17 förskolor i Solna kommun överskred 9 den av miljökontoret rekommenderade ekvivalenta ljudnivån och 5 den maximala ljudnivån inomhus (Miljökontoret, Solna 2005).
Metod
Texten bygger bl.a. på Socialstyrelsens kunskapsöversikt ”Smitta i förskolan” samt på två litteratursökningar i PubMed 2007-11-12 med söksträngarna
(Preschool*[Title/Abstract] OR "Child Day Care Centers"[Mesh]) AND outdoor[Title/Abstract]
("Child, Preschool"[Mesh] OR "Child Day Care Centers"[Mesh]) AND “outdoor activities”[Title/Abstract]
Referenser
Innehållsansvarig: Sofia Ljungdahl
Sidan uppdaterad den 6 april 2009
