Framgångsrika skolor

Undervisning som ger eleverna tydliga mål, ställer höga krav och där läraren ofta ger återkoppling till eleven på deras prestationer går ofta under beteckningen ”framgångsrika skolor” (effective schools).

Framgångsrika skolor förbättrar elevernas skolprestationer *** (Teddie 1997), (MacBeath 2001), reducerar förekomsten av utagerande beteendeproblem och reducerar elevernas bruk alkohol och droger *** (Wilson 2001).

Begreppet ”framgångsrika skolor” utgår från studier av skolor, där barnen har goda prestationer, trots att de kommer från socialt mindre gynnade familjer (MacBeath 2001). En tidig undersökning genomfördes i Londons East End under 1970-talet (Rutter 1979). Författarna fann att eleverna klarade sig bättre, både när det gällde skolprestationer och social anpassning, om skolor hade tydligt pedagogiskt ledarskap, höga förväntningar på eleverna, betoning på basfärdigheter och ofta återkommande bedömningar av eleverna. Ett stort antal senare studier har bekräftat dessa fynd. Grosin har påvisat liknande förhållanden i Sverige (Grosin 2005). I den svenska utredningen om skolans ledningsstruktur som lades fram i november 2004 identifieras likaledes dessa karaktäriska i framgångsrika skolor (Utbildnings- och kulturdepartementet 2004). I denna utredning framhålls även att skolornas arbete med värdegrunden är ett framträdande drag.

Två sammanställningar av den tillgängliga internationella litteraturen tyder på att ca 10 procent av elevernas skolprestationer kan förklaras av de karaktäristika som ingår i begreppet ”framgångsrika skolor” (Teddie 1997), (MacBeath 2001). I dessa studier har man tagit hänsyn till elevernas sociala bakgrund. Denna effekt motsvarar 0,7 SD  (Rosenthal 2001), vilket motsvarar resultat i mycket framgångsrika försök med avgränsade pedagogiska metoder.

De processer som leder till att en skola blir "framgångsrik" förutsätter att den enskilda läraren tillämpar de aktuella principerna i klassrummet (Teddie 1997). Det stöd den enskilda läraren behöver förefaller vara analogt med det stöd den enskilda eleven har nytta av för optimal inlärning, d.v.s. tydliga mål, tydliga förväntningar på den enskilda läraren, regelbundna och ofta återkommande utvärderingar av lärarens insatser, regelbunden feedback till läraren på hennes/hans prestationer och ett allmänt positivt klimat. Det är i första hand skolledaren som ska ansvara för att den enskilde läraren får detta stöd. Skolledarnas eget arbete främjas i sin tur av liknande insatser från den kommunala skolledningen. Det krävs således att kommunen har tydliga mål, att mätningar regelbundet utförs och att skolledaren får återkoppling. 

Hälsoekonomiska beräkningar visar att främjande av de principer som "framgångsrika skolor" bygger på inte bara förbättrar elevernas skolpresentationer och hälsa utan även minskar kommunens kostnader (Bremberg, 2007).

Metod

Texten bygger på i första hand på två översiktsarbeten (Teddie 1997),(MacBeath 2001).

Referenser

• MacBeath 2001, Improving school effectiveness
• Rosenthal 2001, recent developments in quantitative methods for..
• Rutter 1979, Fifteen thousand hours
• Teddie 1997, The International Handbook of School Effectiveness Research
• Utbildnings- och kulturdepartementet 2004, Skolans ledningsstruktur

Referens utan URL

Wilson DB, Gottfredson DC, Najaka S. School-based prevention of problem behaviors: a meta analysis. J Quantiative Criminology. 2001;17(3):245-72.