Frukost - effekter på skolprestationer
Denna översikt är uppdaterad 2007. Slutsatserna skiljer sig från det som tidigare har presenterats.
Det är vanligt att ungdomar hoppar över frukosten. Vid 15 års ålder är det 35 procent som inte äter frukost varje dag [Danielson, 2006]. Många barn och ungdomar, som inte äter frukost, klarar skolan sämre. En förklaring kan vara att bristande näringstillförsel påverkar deras mentala förmåga. En alternativ förklaring är att ungdomar, som upplever skolan som trist, vare sig bryr sig om skolan eller om frukosten. Det är skolan som är problemet, inte frukosten.
Sambandets typ har betydelse för åtgärderna. Om problemet är bristande näring kan skolan erbjuda frukost i skolans lokaler, före skoldagens start. Så sker också på en del skolor i Sverige. Däremot, om problemet är bristande motivation, då krävs istället att arbetet i skolan utformas så att det svarar mot elevens förutsättningar.
Systematisk litteratursökning
För att klargöra frågan har en systematisk sökning av vetenskaplig litteratur genomförts. Tre forskningsöversikter identifierades, en systematisk [Ells, 2005] och två övriga [Pollitt, 1998] [Bellisle, 2004]. I den systematiska översikten identifierades tio kontrollerade studier där en försöksgrupp fått frukost med god näringsmässig kvalité och kontrollgruppen antingen inte ätit någon frukost alls eller ätit frukost med låg kvalité. Några studier visar en viss förbättring av mental förmåga i försöksgruppen men studiernas kvalité varierar så påtaligt att det inte går att dra några slutsatser om frukostens betydelse för elevernas skolprestationer[Ells, 2005].
De två övriga översikterna kommer fram till liknande slutsats. Sambandet mellan frukost och skolprestationer är oklart. I det ena arbetet pekar författarna vidare på att några studier visar på sämre prestationer bland barn som fått frukost med god kvalité [Bellisle, 2004]. En förklaring till detta oväntade resultat kan vara att barn mår bäst av att göra som de brukar. De som är vana vid att äta frukost presterar bättre om de får sin vanliga frukost. De som inte brukar äta något klarar också bäst om de får göra som vanligt. Den enda svenska studier som ingår i dessa översikter illustrerar detta förhållande [Wyon, 1997]. Studien gjordes på 10-åringar. Kontrollgruppen fick en reducerad frukost som endast innehöll 1/3 av det normala energiinnehåll medan försöksgruppen fick frukost med normalt energiinnehåll. Kontrollgruppen presterade sämre. Det var knappast oväntat eftersom en stor del av kontrollgruppen vanligen åt en normal frukost.
Referenser
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 6 april 2009
