Fysisk aktivitet - betydelsen av närmiljöns utformning
Attraktiv närmiljö och tillgång till fria områden ökar fysisk aktivitet.
En systematisk översikt redovisar 18 studier av miljöfaktorer som påverkar vuxna personers fysiska aktivitet i form av att gå (Owen 2004). De flesta (16) av dess undersökningar var utförda som tvärsnittsstudier och många aspekter hade endast studerats i en enda studie. Tre samband mellan närmiljö och fysisk aktivitet påvisas dock i två studier eller fler. Dessa aspekter var att 1) närmiljön uppfattas som estetiskt tilltalande (sex studier), 2) att närmiljön objektiv hade god tillgång till fria områden (open space) (två studier) samt 3) att närmiljön var belägen utmed kusten (två studier). Sambanden kvarstår efter kontroll för kön, ålder och sociekonomisk position.
Sedan denna översikt publicerats har ytterligare en hollänsk studie lagts fram som bekräftar betydelsen av grannskapet fysiskt välplanerat (van Lenthe 2005). Ytterligare en studie har även lagts fram som bekräftar betydelsen av tillgång till fria områden (Giles-Corti 2005). I denna australiska undersökning framgår det att tillgång till skugga, gångstigar, vattnade gräsmattor och vatten är särskilt viktig. De redovisade studierna ger således stöd med god säkerhet för att en attraktiv närmiljö ökar fysisk aktivitet och måttligt stöd för att tillgång till fria områden ökar fysisk aktivitet.
Vi en litteratursökning i Medline påvisades endast två studier som redovisades samband mellan miljöfaktorer och 10 åringars (Hume 2005) respektive tonårsflickors fysiska aktivitet (Dunton 2003). Studierna har väsentliga begränsningar eftersom tillgången till resurser i närmiljön inte fastställts objektivt och kontroll för social bakgrund ej har gjorts. Studierna ger visst stöd tillgång till resurser för fysisk aktivitet i hemmet eller i hemmets omedelbara närhet påverkar fysisk aktivitet.
En systematisk översikt av åtgärder som syftar till att öka transporter gående och på cykel redovisar sex studier av miljöförändringar varav en kontrollerad (Ogilvie 2005). Studien genomfördes i en förort till Delft där cykelbanorna förbättrades. Efter tre år ökade cykling i denna förort med 3 procent, jämfört med kontrollområdet. Vid en kompletterande sökning efter liknande studier påvisas en undersökning av 8-10 åriga barn väg till och från 10 skolor (Boarnet 2005). Skolvägarna hade förbättrats vid dessa skolor. Trafikljus hade satts upp och trottoarer och cykelbanor hade byggts. Bland de barn vars skolvägar hade förbättrats ökade andelen som gick eller cyklade till skolan med 15 procent, jämfört med en ökning om endast 4 procent för barn som intre berörts av insatsen. De två redovisade studierna ger visst stöd för att miljöförbättringar kan öka andelen barn och vuxna som klarar persontransporter genom att gå eller cykla.
Städer kan byggas tätt eller utglesade mer förortsområden som gör transporter med bild mer eller mindre nödvändiga. Därigenom minskar transporter till fots eller med cykel. Flera studier visar på samband mellan utformning av tätorter och förekomst av övervikt.
Metod
Texten bygger på systematiska översikter som är indexerade i Medline, en systematisk översikt publicerad av SBU samt en sökning i Medline i mars 2005 med sökorden Child (MeSH) OR Adolescents (MeSH) AND Environment (MeSH Major topic) AND Exercise (MeSH Major topic).
Referenser
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 27 mars 2009
