Hälsoproblem
WHO har utvecklat ett mått som beskriver hur vanliga olika problem är och som även tar hänsyn till hur mycket olika problem påverkar funktionsförmågan. Måttet kallas DALY, funktionsnedsatta förlorade levnadsår (disability adjusted life years lost, DALY). Beräkningar av DALY för hela den svenska befolkningen har gjorts vid två tillfällen (Peterson, 1999) (Allebeck 2006). I den första sammanställningen går det att särskilja barn i åldern 0-14 år. Resultatet presenteras i tabell 1.
Tabell 1. Uppväxtårens hälsoproblem presenterade som andel av DALY som förloras i åldern 0-14 år
| Hälsoproblem |
Andel DALY (%) |
| Medfödda missbildningar |
21 |
| Nyföddhetsperiodens sjukdomar |
18 |
| Psykisk ohälsa |
11 |
| Skador |
8 |
| Astma och allergi |
6 |
| Luftvägsinfektioner |
2 |
| Övrigt |
34 |
| Summa |
100 |
De två främsta problemen är medfödda missbildningar och nyföddhetsperiodens sjukdomar. Båda drabbar främst spädbarn. Kunskaperna om hur medfödda missbildningar och nyföddhetsperiodens sjukdomar primärt ska kunna förebyggas är mycket begränsade. Under spädbarnsåret finns ett ytterligare problem som orsakar dödlighet: plötslig oväntad spädbarnsdöd. Detta problem har kraftigt reducerats sedan beräkningarna i tabellen gjorts och är år 2006 nere i 0,2 per 1000 födda. Det finns därför inte med i tabellen.
I åldrarna efter spädbarnsåret är de tre viktigaste problemen olika former av psykisk ohälsa, skador samt astma och allergi (främst eksem). Det finns goda kunskaper om primär prevention av psykisk ohälsa och av skador men däremot inte för astma och allergi.
Trender för hälsoproblem
Dödligheten i de flesta åldrar har minskat under lång tid. Under de senaste 25 åren har dödligheten under spädbarnstiden halverats. År 2007 avled 2,5 spädbarn per 1000 födda. Dödligheten i åldrarna 1-15 år har minskat i ungefär samma takt. Utvecklingen under ungdomsåren 16-24 år har däremot varit mindre gynnsam. Sedan mitten av 1990-talet har inga förbättringar skett för kvinnor och i gruppen av unga män har dödligheten ökat. Ungdomarna skiljer sig således både från de som är yngre och de som är äldre.
De flesta betydande hälsoproblem har också minskat i förekomst under de senaste 25 åren. Mest markant har varit minskningen varit för olycksfallsskador. Det finns dock några undantag från det generella mönstret. Psykiska problem har ökat markant i ungdomsgruppen utan tecken till avplaning av ökningen. Ökningen verkar inte gälla för barn under 15 års ålder. Förekomsten astma nådde en kulmen omkring år 1995 för att därefter ha avtagit.
Riskfaktorer som har betydelse främst i vuxen ålder
Under uppväxten utvecklas olika beteenden som främst har betydelse för hälsan senare under levnadsloppet. En diskussion om hälsoproblem bör därför också inkludera dessa frågor. WHO har utvecklat en metod för att beräkna effekten på DALY i vuxen ålder av olika riskfaktorer. Ett flertal av dessa riskfaktorer utgörs av beteenden som utvecklas under uppväxtåren. De viktigaste faktorerna i Sverige är, i fallande ordning bruk av tobak, högt BMI, bruk av alkohol, fysisk inaktivitet, lågt intag av frukt och grönsaker, bruk av narkotika samt osäkert sex (Allebeck 2006).
Trender för riskfaktorer
Trender för de flesta av riskfaktorerna har varit gynnsam. Andelen dagligrökare i ålder 16-24 år har kontinuerligt sjunkit under de senaste 25 åren. Minskningen i ungdomsgruppen har varit snabbare än i befolkningen som helhet med en halveringstid om ca 20 år. De totala nivåerna för andelen dagligrökare är lägre i åldern 16-24 år jämfört med andra åldrar.
Andelen barn och unga med övervikt och fetma har ökat under flera decennier men ökningen verkar har avstannat i början av 2000-talet både i 10-årsåldern och i åldrarna 16-24 år (SCB 2009). Den genomsnittliga konsumtionen av alkohol bland ungdomar i åk 9 ökade från början av 1980-talet fram till omkring år 2000 för att därefter ha avtagit(CAN 2008). Konsumtionsmönstret har blivit mer polariserat med en ökad andel som inte använder alkohol alls.
Studien Skolbarns hälsovanor (Danielsson 2006) visar att konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat och konsumtionen av godis och läsk markant har sjunkit. Samma studie visar att andelen barn och ungdomar i åldern 11-15 år som tränar minst fyra gånger i veckan har ökat. En liknande positiv utveckling redovisas i åldrarna 16-24 år (SB 2009).
Utvecklingen av narkotikabruk visar liknande trend som för alkohol. Enligt CAN:s undersökningar i åk 9 ökade konsumtionen under perioden 1990-2000 för därefter avta. År 2008 var nivån ungefär densamma som år 1990 (CAN 2008).
Utvecklingen av osäkert sex skiljer sig från det i övrigt gynnsamma mönstret. En indikator är förekomst av Klamydia. I åldrarna 15-19 år har förekomsten tredubblats under perioden 1995-2007. Andelen ungdomar som inte använt kondom vid samlag “första kvällen” har fördubblats under denna period (Socialstyrelsen, 2009).
Referenser
CAN (2008) Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2008. Stockholm: CAN
Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen
Statistiska centralbyrån (2009) Undersökningar av levnadsförhållanden - ULF
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 6 augusti 2009
