Till startsidan för Uppslagsverk barn och unga

Uppslagsverk barn och unga

Kamratrelationer - effekter på depression

Kompisrelationer skyddar inte mot risken att utveckla depressiva besvär

Under ungdomsåren blir kompisarna allt viktigare och många tonåringar pratar med dem om olika saker som de funderar över. Frågan är om detta stöd hjälper mot risken att utveckla depressiva besvär som till exempel oro och nedstämdhet?

De flesta studier visar att vänskapsrelationer i tonåren inte har någon betydelse för risken att utveckla depressiva besvär (Windle 1994), (Stice 2004), (Zimmerman 2000). Det finns dock några undantag. En studie visar att mer kontakt och närhet med kompisarna minskar depressiva besvär (Vernberg 1990) och en annan visar att det inte har någon betydelse för flickor men däremot för pojkar (Windle 1992). Mer specifikt visar denna sistnämnda studie att ett starkt stöd från kompisarna minskar depressiva besvär hos pojkar under låg eller medelstark stress, men däremot inte hos pojkar under stark stress där besvären i stället ökar.

Vänskapsrelationer är naturligtvis viktiga för alla tonåringar, men att bara prata med en kompis om sitt tillstånd hjälper inte mot risken att utveckla depressiva besvär (***).

Referenser

Referenser utan URL:

Windle, M. (1994). A study of friendship characteristics and problem behaviors among middle adolescents. Child Development, 65, 1764-1777.

Zimmerman, M. A., Ramirez-Valles, J., Zapert, K. M., & Maton, K. I. (2000). A longitudinal study of stress-buffering effects for urban african-american male adolescent problem behaviors and mental health. Journal of Community Psychology, 28, 17-33.

Windle, M. (1992). A longitudinal study of stress-buffering for adolescent problem behaviors. Developmental Psychology, 28, 522-530.

Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 27 mars 2009
Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund
Besök och leverans: Forskarens väg 3, tel: 063 19 96 00, fax: 063 19 96 02, e-post: