Sex av tio analyserade insatser visar sig ge betydande utbyte i relation till kostnaden
En metod för att beräkna nytta i förhållande till kostnaderna tillämpad på kommunala insatser för barn. Rapporten finns i sin helhet att ladda ned som PDF (Bremberg, 2007).
Bakgrund
Det finns en mängd insatser som kan främja välfärd och hälsa. Samhällets resurser är dock begränsade. Därför behöver beslutsfattare underlag för att kunna avgöra hur givna resurser bäst ska användas. Ofta kan det vara värdefullt att klargöra hur stor effekten är av en insats. Under senare år har metodik för detta börjat utvecklas, s.k. hälsokonsekvensanalyser. Varje insats har en kostnad. Det innebär att det inte räcker med att klargöra i vilken omfattning hälsan främjas. Effekten måste också ställas i relation till kostnaderna. Principen för att göra sådana beräkningar är enkel. Först beräknas hälsoeffekten, sedan kostnader varefter effekten ställs i relation till kostnaderna. Det finns dock att antal praktiska problem som är förknippade med sådana beräkningar. Avsikten med föreliggande arbete är att visa på en metod för att praktiskt genomföra sådana analyser. Metoden har prövats på kommunala insatser för barn och unga. Syftet med arbetet har varit att klargöra om en metod för hälsoekonomisk analys kan används som underlag för kommunala beslut som rör barn och ungdomar.
Metod
Under barn och ungdomsåren är psykisk ohälsa det främsta folkhälsoproblemet. Därför har hälsoeffekter beräknats som förväntad reduktion av psykiska problem. Beräkningar av effekter har grundats på vetenskapliga studier som har identifierats med hjälp av systematiska sökningar i databaser som indexerar sådan litteratur. Effekterna har uttrycks i DALY, funktionsjusterade levnadsår. Fördelen med detta mått är att det gör det möjligt att jämföra värdet av olika insatser, oavsett vilket hälsoproblem det gäller. Vidare finns i Sverige praxis för att bedöma vilken kostnad som uppfattas vara rimlig för att vinna en DALY - maximalt 0,5 mnkr per DALY. Därigenom är det möjligt att värdera om hälsoeffekterna av en viss kommunal insats är befogad då den ställs i relation till insatser inom andra samhällsområden.
Resultat
Tio kommunala insatser har analyserats. Sex insatser visade sig leda till hälsovinster utan kommunala nettokostnader: att erbjuda föräldrar regelbunden rådgivning under förskoleåren, att erbjuda föräldrar strukturerade föräldragrupper under barnens förskoletid, att främja barnens känslomässig utveckling med hjälp av pedagogiska metoder inom förskola och inom skola, att öka den kommunala styrningen av skolan och att ge eleverna ett ökat inflytande i skolan. Tre insatser har påtaligt höga kostnader per vunna DALY: att öka personaltäthet inom förskolan, att minska klassernas storlek i skolan till 15 elever per klass och att utöka skolbarnsomsorgen för barn i åldern 10-12 år. Kostnaderna per vunna DALY för dessa tre insatser var 68, 4 respektive 26 gånger högre än den norm om 0,5 mnkr per vunnen DALY som används inom hälso- och sjukvård. För en av de tio insatserna, att minska skolornas storlek, saknas uppgifter om hälsoeffekter.
Slutsats
Analysen tyder på att insatserna går att klassificera som hälsoekonomiskt motiverade alternativt ej motiverade. Klassificeringen förefaller inte förändras av måttliga variationer av de antaganden som analysen bygger på. Den hälsoekonomiska analysen kan därför ge underlag vid beslut om de analyserade åtgärderna. Det är troligt att liknande analyser av andra förebyggande insatser också kan bidra till bättre underlag för kommunala beslut.
Generellt förefaller det vara betydelsefullt om en insats är specifik eller ospecifik. En tydligt avgränsad insats kan ge betydande effekter ställd i relation till kostnaderna. Att enbart öka personaltätheten inom en verksamhet förefaller däremot att ge relativt små effekter ställda i relation till kostnaden.
Ytterligare analyser av denna typ är befogade. Det som i första hand begränsar möjligheten att göra hälsoekonomiska analyser är tillgång till studier där effekten av olika insatser har beräknats.
Referenser
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 27 mars 2009
