Kompetens – betydelse för fysisk hälsa

God mental förmåga skyddar mot fysisk ohälsa

Det finns stark evidens för att god mental förmåga (intelligens) under barndomen är förbunden med längre livslängd *** (Whalley 2001), (Hart 2003), (Osler 2003), (Deary 2004), (Kuh 2004), mindre förekomst av hjärtsjukdom (Batty 2005) och mindre förekomst av allvarlig sjuklighet vid 30-39 års ålder (Martin 2004). I studierna har forskarna kontrollerat för individernas sociala position. I en svensk studie har effekter på den samlade dödligheten för män i åldrarna 20-50 år påvisats (Hemmingsson 2006).  Effekten av mental förmåga är betydande. I en av studierna framgår att en ökning av mental förmåga med 15 IQ enheter reducerar den allvarliga sjukligheten med en tredjedel (Martin 2004).

I studierna har individerna följts från barndom till vuxen ålder. Det gör det möjligt att uttala sig om orsakssamband om författarna har kontrollerat för alternativa tolkningar. En tänkbar förklaring skulle kunna vara att barn med god mental förmåga ofta har välutbildade föräldrar. Förklaringen till den ökade livslängden skulle därför kunna knytas till den sociala miljön under uppväxten och inte till barnets mentala förmåga. En annan tänkbar tolkning är att individer med god mental förmåga skaffar sig längre utbildning vilket ger dem än mer gynnad ställning i samhället i vuxen ålder. De refererade studierna har dock tagit hänsyn till dessa möjligheter genom att kontrollera både för föräldrarnas och barnens egen utbildning.

God mental förmåga gör det lättare för en individ att kritiskt värdera och använda sig av ny kunskap om hälsa, hur hon kan skydda sig mot olika risker och hur problem kan lösas på ett konstruktivt sätt (Gottfredson 2004). Detta kan vara förklaringen till de effekter som påvisats. En författare har framfört uppfattningen att sociala skillnader i hälsa kan förklaras av skillnader i mental förmåga (Gottfredson 2004). Denna uppfattning har dock ifrågasatts av andra (Chandola 2004).

Hälsofrämjande insatser

Det finns god evidens för att den mentala förmågan går att påverka under uppväxtåren ***.

Det har visat sig vara svårt att med skolundervisning påverka ungdomars hälsovanor. Sambanden mellan mental förmåga och hälsa tyder på att det kan vara mer ändamålsenligt att söka utveckla ungdomars mentala förmåga. Ett ytterligare skäl till detta är att kunskapen om lämpliga hälsovanor förändras under livstiden. Individer som kan värdera och använda ny kunskap är därför bättre rustade än ungdomar som enbart lärt sig vissa specifika beteenden. En studie från Skottland av individer födda år 1921 illustrerar detta förhållande (Taylor 2003). När deltagarna i studien var unga på 1930- och 40-talen rökte alla lika mycket, oavsett mental förmåga (IQ). Det var också väntat eftersom det då inte var känt att tobak skadar, kunskap som tillkom under 1960- och 70-talen. Personer med god mental förmåga slutade då att röka tidigare än andra. En senare studie av individer födda 1977 visar att god mental förmåga skyddar mot tobaksbruk, även efter kontroll för social uppväxtmiljö (Fergusson 2005).

Referenser

• Batty 2005, Childhood intelligence in relation to adult coronary..
• Deary 2004, The impact of childhood intelligence on later life
• Fergusson 2005, Show me the child at seven II
• Gottfredsson 2004, Intelligence Predicts Health..
• Gottfredsson 2004, Intelligence: is it the epidemiologists' elusive..
• Hart 2003, Childhood IQ, social class, deprivation, and their relationships with..
• Hemingsson 2006, The association between cognitive ability measured at..
• Kuh 2004, Childhood cognitive ability and deaths up until middle age
• Martin 2004, Cognitive performance in childhood and early adult illness
• Osler 2003, Socioeconomic position in early life..
• Taylor 2003, Childhood mental ability and smoking cessation in adulthood
• Whalley 2001, Longitudinal cohort study of childhood IQ and..

Referens utan URL

Chandola T, Clarke P, Blane D, Morris J. Pathways between Education and Health. Journal of the Royal Statistical Society Series A. 2006;169(2):337-59.