Till startsidan för Uppslagsverk barn och unga

Uppslagsverk barn och unga

Kompetens – främjande insatser

Förskolan och skolan kan utveckla barns och ungas mentala förmåga

Mental förmåga kan utvecklas, särskilt under uppväxtåren. Uppemot 60 procent av variationen individer emellan hänger samman med erfarenheterna under denna period i livet (Hunt 1995). Ett tecken på miljöns stora betydelse är den snabba ökningen av mental förmåga som skett under de senaste decennierna i ett stort antal länder (Holloway 1999). Från 1947 till 1972 ökade IQ med i genomsnitt 0,31 IQ per år och under 1990-talet var den årliga ökningen i genomsnitt 0,36. En sådan utveckling har också noterats i Sverige fram till år 1985.

Det finns god evidens för att hem, förskola *** (Zoritch 2002) och skola *** kan utveckla barns och ungas mentala förmåga. En översikt av arbeten publicerade inom området tyder på att varje extra år i skolan ökar elevernas IQ med i genomsnitt 2 enheter per skolår (Rutter 1992 sid 215-6) (Sternberg 2001), (Gustafsson 2001). Sedan 1960-talet har skolgången i Sverige ökat med minst 6 år vilket skulle motsvara en ökning av IQ med 12 enheter. Överfört till en studie av samband mellan mental förmåga vid 7 års ålder och allvarlig sjuklighet i 30-årsåldern skulle 6 års extra skola motsvara en reduktion av allvarlig sjuklighet med en tredjedel (Martin 2004).

Mental förmåga, mätt med IQ test, är relativt stabil två år mellan. Exempelvis kan IQ värdet vid 12 års ålder till 81 procent förklaras av IQ värdet vid 11 års ålder (Sternberg 2001). Det innebär att andra faktorer, exempelvis barnens miljö, står för återstoden, dvs. 19 procent. Kumulerat (ansamlat) över flera år blir denna återstod betydande. IQ vid 12 års ålder kan endast till 21 procent förklaras av värdet vid 3 års ålder. Då återstår 79 procent som i princip är möjligt att påverka.   

Kompetenser utvecklas i interaktionen mellan individen och miljön. I många fall är samspelet självförstärkande. När en individ utvecklar en viss kompetens stimulerar framgången både individen själv och omgivningen så att kompetensen utvecklas ytterligare. På så sätt kan skillnaden individer emellan öka under skolåren.

Referenser

Referenser utan URL

Holloway M. Flynn's Effect. Intelligence scores are rising. Scientific American. 1999;280(2).

Hunt E. The Role of Intelligence in Modern Society. Are social changes dividing us into intellectual haves and have-nots? The question pushed aside in the 1970s is back, and the issues are far from simple. American Scientist. 1995.

Gustafsson J. Schooling and intelligence: Effects of track of study on level and profile of cognitive abilities. International Education Journal. 2001;2(4):166.

Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 14 april 2009
Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund
Besök och leverans: Forskarens väg 3, tel: 063 19 96 00, fax: 063 19 96 02, e-post: