Den främsta möjligheten ligger troligen i att erbjuda lämpliga skolmåltider.
Att främja goda matvanor
Det är önskvärt att öka barn och ungas intag av fiber (frukt och grönsaker) liksom att minska intag av socker och sötade livsmedel. Studien Skolbarns hälsovanor visar att förändringar i denna riktning pågår. Det är dock möjligt att ytterligare förbättra situationen.
Förskola och skola
En systematisk översikt behandlar sju insatser i skolan som studerats i kontrollerade försök (Howerton 2007). I alla studierna ingick lektioner kring kost som i genomsnitt omfattade 600 minuter. De flesta av studierna inkluderade även insatser för föräldrarna eller förändrade skolmåltider. I genomsnitt påvisades en ökning av frukt- och grönsaksintaget med 19 procent. I en tidigare publicerad översikt, som behandlade 15 studier, påvisades en jämförbar ökning av elevernas frukt- och grönsaksintag (Knai 2006). Försöken är lovande men det kan vara praktiskt svårt att rutinmässigt genomföra undervisning av denna omfattning.
Den främsta möjligheten ligger troligen i att erbjuda lämpliga skolmåltider. Grundat på de svenska rekommendationerna om näring och fysisk aktivitet har Livsmedelsverket publicerat Riktlinjer för barnomsorgens måltider samt Riktlinjer för skolluncher. (Se referenser nedan.)
Förändringar av skolkaffeteriornas utbud har sannolikt också betydelse. Särkilt viktigt är det att minska tillgång till sötade drycker.
Allmän tillgång till frukt och grönsaker
En systematisk översikt visar att ett gott lokalt utbud i affärerna, liksom goda inkomster, allmänt ökar konsumtionen av frukt och grönsaker (Kamphuis 2006).
Sociala normer
Sociala normer har stor betydelse. De är dock svåra att påverka eftersom det finns ett flertal aktörer som konkurrerar om uppmärksamheten. ivsmedelsindustrin förfogar över avsevärda resurser för marknadsföring som syftar till att påverka konsumtionen.
Kompetenser
Ungdomar som klarar skolan bra har ofta bättre hälsovanor än de som misslyckas. Därför kan man förvänta att en skola som främjar ett gott lärande också främjar goda matvanor.
Andra insatser
Individuell kostrådgivning kan ha effekt. Studier av vuxna tyder dock på att det krävs beteendevetenskapligt utformad rådgivning och omfattande kunskaper om näringslära för att rådgivningen ska ha bestående effekt.
Referenser
Howerton, M. W., Bell, B. S., Dodd, K. W., Berrigan, D., Stolzenberg-Solomon, R., & Nebeling, L. (2007). School-based nutrition programs produced a moderate increase in fruit and vegetable consumption: meta and pooling analyses from 7 studies. J Nutr Educ Behav, 39(4), 186-196.
Kamphuis, C. B., Giskes, K., de Bruijn, G. J., Wendel-Vos, W., Brug, J., & van Lenthe, F. J. (2006). Environmental determinants of fruit and vegetable consumption among adults: a systematic review. Br J Nutr, 96(4), 620-635.
Knai, C., Pomerleau, J., Lock, K., & McKee, M. (2005). Getting children to eat more fruit and vegetables: A systematic review. Prev Med.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 18 augusti 2009
