Kulturaktiviteter - effekter på hälsa
Theorell har sammanställt analyser av kulturella aktiviteters effekter på hälsa (Theorell, 2005). Studier som gäller barn och vuxna i normalbefolkningen har relevans för detta uppdrag. Theorell påvisar två kontrollerade experiment, varav ett på barn, där positiva effekter av musik påvisas [McKinney, 1997][Schellenberg, 2004). Detta ger starkt vetenskapligt stöd för att musik främjar mental hälsa (Evidensgrad 1). Effekten av andra kulturella aktiviteter har också analyserats men endast igenom följa individer över tid. Flera publikationer föreligger från enda studie. De tyder på andra kulturella aktiviteter främjar hälsa, bl.a. som längre överlevnad och bättre självrapporterad hälsa [Konlaan, 2002 #15644]. Eftersom endast en studie har redovisats är kunskapsläget dock oklart.
Kulturella aktiviteter är ofta en del av människors identitet. Särskilt gäller detta för ungdomar där val av musik och sätt att klä sig är viktiga uttryck för den egna personen (Ziehe 1993). Det är därför problematiskt att söka ett isolerat samband mellan exempelvis musikval och hälsa, utan att sätta in musikvalet i individens livsstil som helhet. Detta kan vara en förklaring till att studier av samband mellan kultur och hälsa inte påvisas.
Individens levnadsvillkor påverkar uppenbart hälsan och fritidsaktiviteter utgör en del av individens levnadsvillkor. Detta innebär dock inte att det är meningsfullt att reducera alla aspekter av våra levnadsvillkor till faktorer som påverkar hälsa. Kulturella uttryck har uppenbart i första hand egenvärden, helt oberoende av andra effekter (Holden 2004).
Referenser
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 27 mars 2009
