Mindfulness - effekter på stressymptom

Mindfulness är en mångtusenårig lära med rötterna i yogisk och buddistisk tradition. På senare år har mindfulness blivit beteckningen på såväl ett förhållningssätt som strukturerade program, som syftar till ökad hälsa och välbefinnande (Wikipedia 2005). Begreppet mindfulness lanserades på 70-talet i USA av Jon Kabat Zinn som startade kliniker dit patienter kunde remitteras för Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR). Jon Kabath Zinn definierade mindfulness som "att välja att vara uppmärksamt närvarande utan att döma eller ta ställning" (Kabat-Zinn, 2005). I detta förhållningssätt tränas acceptans som en grund för kloka livsbeslut.  Mindfulness lär oss att uppleva och relatera till det som händer i livet här och nu, istället för att vara på "autopilot" med tankarna på annat håll. Metoderna är granskade och utvärderade i modern medicinsk forskning och visar goda effekter på sömn, immunförsvar, smärta, oro och andra stressrelaterade besvär (Santorelli, 1999)(CFM, 2006)(Åsberg, 2006). Många upplever ökad stresstålighet, ökad självkänsla, lättare att koppla av och en större livsglädje.

Under 90-talet har Mark Williams mfl integrerat MBSR med kunskap från kognitiv beteendeterapi i syfte att förebygga återfall i depression (Williams, 2002). Metoden kallas Mindfulness Based Cognitive Therapy (MBCT). I MBCT tränas förmågan att medvetandegöra och decentrera från negativa tankar så att de inte "får fäste". Därmed bryts den negativa spiralen och depressionen förebyggs. Man tränar också på att känna igen tidiga tecken på obalans och stress i kroppen för att själv kunna vidta hälsobefrämjande åtgärder.

Tre kontrollerade försök (RCT) visar att träning i mindfulness minskar förekomsten av psykiska problem bland högskolestuderade [Williams, 2001][Shapiro, 1998][Astin, 1997]. Det finns således gott vetenskapligt stöd för att träning i mindfullnes minskar förekomst psykiska problem bland unga vuxna. Det finns dock inga studier redovisade av sådan träning för tonåringar. Två kontrollerade försök (RCT) på vuxna visar att träning i Mindfulness minskar risken för återfall i depression [Teasdale, 2002]  [Ma, 2004]. Träning i mindfullness används för att förebygga suicid (University of Oxford Centre for Suicide Research, 2006). Både MBSR och MBCT är vanligen upplagda som 8 veckorskurser i grupp med en tvåtimmes session i veckan och dagliga hemuppgifter på ca 1 timme. Yoga, kroppskänningsövningar, sittande och gående meditation och erfarenhetsutbyte i gruppen är grundpelarna. Träning av gruppledare erbjuds genom olika företag.

Enkla instruktioner för ungdomar finns på internet. (Snorkel) 

Källor

Texten baseras delvis på en litteratursökning i Medline 2005-12-12 med sökorden (Stress, Psychological (MH) OR Depression (MH) AND (Mindfulness (ALL) OR Meditation (MH)) AND randomized controlled trial (PT)

Referenser

• Astin 1997, Stress reduction through mindfulness meditation
• CFM 2006, Center for Mindfulness
• Kabat-Zinn 2005, Vart du än går är du där
• Ma 2004, Mindfulness-based cognitive therapy for depression
• Santorelli 1999, Heal thy self
• Snorkel, Mindfulness, att vara medvetet närvarande i nuet
• Shapiro 1998, Effects of mindfulness-based stress reduction on..
• Teasdale 2002, Metacognitive awareness and prevention of relapse in depression
• University of Oxford Centre for Suicide Research 2006, Mindfulness Based..
• Wikipedia 2005, Om Mindfulness
• Williams 2002, Mindfulness-based cognitive therapy for depression
• Williams 2001, Evaluation of a Wellness-Based Mindfulness Stress Reduction..
• Åsberg 2006, Mindfulness-meditation