Teoretiska argument talar för att barns utveckling och hälsa främjas av kontakter med natur (Kellert 2002; Maller 2006). Positiva samband har också påvisas mellan tillgång till natur i närheten av bostaden och en god hälsa. Orsakssambanden är dock inte uppenbara eftersom familjer med god ekonomi gärna bosätter sig nära grönområden. Sambandet skulle därför kunna förklaras av familjeekonomi. Liknande svårigheter finns då man ska tolka en svensk studie som visar att barnens koncentrationsförmåga blir bättre om utomhusmiljön är stimulerade vid en förskola (Grahn 1997). Förklaringen skulle kunna vara att en bakomliggande faktor, exempelvis förskolans pedagogik. Det krävs därför studier med annan utformning för att klargöra om det verkligen finns orsakssamband.
Studier som ger stöd för effekt
En amerikansk studie har påvisats samband mellan tillgång till grönområden och barns psykiska hälsa, även efter kontroll för familjernas inkomst (Wells 2003). Barn med ADHD har också visats sig få mindre symptom efter utomhusaktiviteter, särskilt efter aktiviteter i grönområden (Kuo 2004). Författarna till denna studie kontrollerade för inkomst och ett flertal andra faktorer som skulle kunna förklara sambandet. Naturliga experiment ger ännu säkrare underlag. Utgångspunkten i en studie av ett sådant experiment var en grupp familjer som förflyttades till ett nytt område (Wells 2000). Några familjer hamnade nära grönområde och andra längre därifrån, utan att familjerna själva inte kunnat påverka detta. Barnen i familjer nära grönområden visade sig utveckla klart mindre psykiska problem.
Randomiserade kontrollerade försök ger de säkraste resultaten. Ett sådant försök har redovisats med barn som diagnosticerats med ADHD (Taylor 2009). Barnen i en försöksgrupp fick gå en 20 minuter lång promenad i en park, en annan grupp fick gå samma promenad i stadsmiljö medan en tredje grupp fick stanna inne. Efteråt hade barnen som promenerat i parken bäst koncentrationsförmåga och innegruppen sämst. Gruppen som stadsvandrat utgjorde en mellangrupp. I den grupp som promenerat i parken förbättrades barnens koncentrationsförmåga lika mycket som vid medicinering.
Praktiska konsekvenser
Intuitivt verkar det rimligt att barn skulle må bra av att vara ute, och gärna i fri natur. De studier som har publicerats tyder också på detta. En bidragande förklaring kan vara att barn är mer fysiskt aktiva utomhus, särskilt om miljön är stimulerade (Boldemann 2006). Ökad fysisk aktivitet har en mängd gynnsamma effekter, exempelvis på risken för fetma och depression. Det är därför önskvärt utforma utemiljö kring förskolor och skolor så att barnen får tillgång till natur. Liknande gäller vid planering av bostadsområden.
Referenser
Boldemann, C., Blennow, M., Dal, H., Martensson, F., Raustorp, A., Yuen, K., et al. (2006). Impact of pre-school environment upon children's physical activity and sun exposure. Preventive Medicine, 42(4), 301-308.
Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P., & Ekman, A. (1997). Ute på dagis: hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Alnarp:
MOVIUM, sekretariatet för den yttre miljön, vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Kellert, S. R. (2002). Experiencing nature: Affective, cognitive, and evaluative development. In P. Kahn & S. Kellert (Eds.), Children and nature: Psychological, sociocultural, and evolutionary investigations (pp. 117-152). Cambridge: MIT Press.
Kuo, F. E., & Faber Taylor, A. (2004). A potential natural treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder: evidence from a national study. Am J Public Health, 94(9), 1580-1586.
Maller, C., Townsend, M., Pryor, A., Brown, P., & St Leger, L. (2006). Healthy nature healthy people: 'contact with nature' as an upstream health promotion intervention for populations. Health Promot Int, 21, 45-54.
Taylor, A. F., & Kuo, F. E. (2009). Children with attention deficits concentrate better after walk in the park. J Atten Disord, 12(5), 402-409.
Wells, N. M. (2000). At Home With Nature: Effects of ‘Greenness’ on Children’s Cognitive Functioning. Environment & Behavior, 32, 775-795.
Wells, N. M., & Evans, G. W. (2003). Nearby Nature: A Buffer of Life Stress among Rural Children. Environment and Behavior, 35(3), 311-330.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan granskad den 21 mars 2011
