Psykisk ohälsa - former
Vid utformning av prevention har indelning i olika former begränsat värde.
Psykisk ohälsa förekommer i olika former. Vanligast är kroppsliga besvär, som uppfattas ha psykisk grund. Bland 15-åriga flickor anger 24 procent att de mer än en gång i veckan har huvudvärk, 15 procent att de har ont i magen och 17 procent att de känner sig yra (Skolbarns hälsovanor). Inåtvända psykiska problem är också vanliga. Under tonåren drabbas årligen 6 procent av klinisk depression (Olsson 1999). Bland 15-åriga flickor anger 28 procent att de mer än en gång i veckan har svårt att somna, 35 procent att de känner sig nere, 42 procent att de känner sig irriterade eller har dåligt humör och 21 procent att de känner sig nervösa (Skolbarns hälsovanor). Mindre vanliga former av inåtvända psykiska problem är tvångssyndrom och anorexi.
Utagerade psykiska problem
Utagerade psykiska problem är också vanliga. Den vanligaste formen är ADHD (Attention-deficit hyperactivity disorder, dvs. störd uppmärksamhet kombinerat med överaktivitet) som i skolåldern drabbar ca 4 procent Landgren 1996)(Hill 1998). Uppförandestörning är också relativt vanlig. På individer över 18 år betecknas detta problem som antisocial personlighetsstörning. Till gruppen av utagerande problem kan även räknas avsiktligt självskadade beteende (självmordsförsök).
Mindre vanliga former
Mindre vanliga former av psykisk ohälsa, som förekommer bland 0,1-1 procent, är störd psykisk utveckling samt psykoser. Psykoser är ovanliga under barndomen men debuterar inte sällan under senare tonår och i ung vuxen ålder. Schizofreni den dominerade formen. Under tonåren är suicid ännu ovanligare och drabbar varje år ca 0,01 procent.
Problematisk indelning
Indelningen i olika former av problem är problematisk. De begrepp som används för att beteckna olika former av psykiska problem har vuxit fram i psykiatriska och psykologiska verksamheter där det har praktiskt värde att kunna särskilja olika fenomen. Efterhand har tydliga kriterier för problemen utvecklats (American Psychiatric Association 2002). När dessa kriterier används visar det sig att enskilda individer ofta samtidigt har flera olika former av problem vilket gör åtskillnaden mellan olika former problematisk. Exempelvis har omkring 40 procent av alla barn med utagerade problem också inåtvända problem och vice versa (Andersson 1994, sid 314-316). Risk och skyddsfaktorer för utagerade och inåtvända problem är ofta desamma. Detta innebär att för de vanligaste formerna av psykisk ohälsa indelningen i olika former har ett begränsat värde.
Referenser
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 30 mars 2009
