Psykisk ohälsa - hälsoekonomi

Hälsoekonomiska analyser av kommunala insatser som påverkar psykisk hälsa.

Hälsoekonomiska analyser av kommunala insatser som påverkar psykisk hälsa
I rapporten Tänk långsiktigt! (Statens folkhälsoinstitut 2004) presenteras en hälsoekonomisk modell där kostnaderna för olika generella insatser ställs mot insatsernas effekter på barns och ungdomars psykiska hälsa och de samhällsekonomiska vinster som dessa i sin tur ger upphov till. Om en person utvecklar psykosociala arbetshinder kan samhällskostnaderna uppgå till omkring två miljoner kronor under en trettioårsperiod. För en enda missbrukare kan samhällets kostnader uppgå till omkring 12–15 miljoner kronor under en trettioårsperiod. Om man förebygger en enda persons missbruk under vuxenlivet, kan man för samma kostnad ge stödjande utbildning som syftar till att utveckla föräldrarnas kompetens och sätt att bemöta sina barn till ca. 3 400 eller 6 900 barns föräldrar.

I en senare utgiven rapport presentereras detaljerade analyser av kostnader och effekter för tio kommunala insatser (Bremberg 2007). Sex insatser visade sig leda till hälsovinster utan kommunala nettokostnader: att erbjuda föräldrar regelbunden rådgivning under förskoleåren, att erbjuda föräldrar strukturerade föräldragrupper under barnens förskoletid, att främja barnens känslomässig utveckling med hjälp av pedagogiska metoder inom förskola och inom skola, att öka den kommunala styrningen av skolan och att ge eleverna ett ökat inflytande i skolan. Tre insatser har påtaligt höga kostnader per vunna DALY: att öka personaltäthet inom förskolan, att minska klassernas storlek i skolan till 15 elever per klass och att utöka skolbarnsomsorgen för barn i åldern 10-12 år. Det fanns inte underlag för att avgöra om den tionde insatsen, skolans storlek, påverkade elevernas psykiska hälsa.

Referenser

• Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen, Skolverket 2004, Tänk Långsiktigt!