Psykisk ohälsa - utveckling över tid

Utveckling under perioden 1950-1980

I Västeuropa har förekomsten av utagerade beteendeproblem ökat fram till 1970-talet för att därefter ligga på ungefär samma nivå. Inåtvända problem ökar gradvis under hela perioden (Rutter 1995). Det saknas uppgifter om utvecklingen bland unga i Sverige för denna period.

Utveckling efter 1980

I Sverige har psykiska symptom som nedstämdhet och nervositet och psykosomatiska symptom som huvudvärk och magvärk och blivit vanligare bland ungdomar (13-24 år), främst sedan mitten av 1990-talet (Socialstyrelsen 2009).  Förändringarna förefaller inte gälla barn under 13 års ålder. Ökningen är också mindre uttalad efter 25 års ålder och förefaller inte alls ha påverkat individer i åldrarna över 55 år. Det finns inga uppgifter i Sverige om utveckling av utagerade beteendeproblem, inkluderande ADHD. Det är dock mindre troligt om den ökade uppmärksamheten av ADHD motsvaras av av faktiskt ökning.

Det finns inget generellt mönster för utvecklingen psykiska problem bland barn och ungdomar i Västeuropa under denna tid (Maughan 2005). En skottsk studie av 11-15 åringar visar på tydliga förbättringar av den mentala hälsa under perioden 1994-2006 (Levin 2009). En holländsk studie av 6-16 åringar visar inga tydliga förändringar under perioden 1983-1993 (Verhulst 1997) och under den följande under perioden 1983-2003 en något ökad förekomst av inåtvända psykiska problem (Tick 2007). I Storbritannien har inåtvända problem i ålder 15-16 år ökat med omkring 20 procent under perioden 1986-1999 (Collishaw 2004).

Den tydliga försämringen bland ungdomar i Sverige, med en flerdubbling av förekomsten av psykiska problem i åldrarna 15-24 år, har således inte någon internationell motsvarighet (Lager 2009).

Mätningar i Sverige

Data har samlats in vart 4:e år till studien Skolbarns hälsa och hälsovanor. En ny datainsamling genomförs hösten 2009. En betydligt mer omfattande studie av barns psykiska hälsa genomförs också den hösten 2009. Studien innefattar alla elever i åk 6 och 9 i grundskolorna i Sverige med hjälp av internationellt utprövade frågeinstrument (Socialdepartementet 2009). Resultat kommer att vara tillgängliga våren 2010 med uppgifter både på kommun och skolnivå. Uppgifterna ska kunna ligga till grund för utveckling av det lokala förebyggande arbetet.

Referenser

• Socialdepartementet. (2009). Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa

Referens utan URL

Collishaw, S., Maughan, B., Goodman, R., & Pickles, A. (2004). Time trends in adolescent mental health. J Child Psychol Psychiatry, 45(8), 1350-1362.

Lager, A., & Bremberg, S. (2009). The labour market and deteriorating trends in mental health among young people. BMC Public Health, 9, 325.

Levin, K. A., Currie, C., & Muldoon, J. (2009). Mental well-being and subjective health of 11- to 15-year-old boys and girls in Scotland, 1994-2006. Eur J Public Health, ckp046.

Maughan, B., Iervolino, A. C., & Collishaw, S. (2005). Time trends in child and adolescent mental disorders. Current Opinion in Psychiatry, 18(4), 381-385.

Rutter, M., & Smith, D. (Red.). (1995). Psychosocial disorders in young people. Time trends and their causes. Chichester: Wiley.

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.

Tick, N. T., van der Ende, J., & Verhulst, F. C. (2007). Twenty-year trends in emotional and behavioral problems in Dutch children in a changing society. Acta Psychiatr Scand, 116(6), 473-482.

Verhulst, F., van der Ende, J., & Rietbergen, A. (1997). Ten-year time trends of psychopathology in Dutch children and adolescents: no evidence for strong trends. Acta Psychiatr Scand, 96(1), 7-13.