Psykisk sjukdom - avgränsning
Det finns ingen entydigt skiljelinje mellan "sjukdom" och "icke sjukdom".
Begreppet "sjukdom" används för att beteckna vissa avvikande tillstånd. Det finns ingen avgränsning som gör det möjligt att entydigt skilja mellan "sjukdom" och "icke sjukdom". De flesta sjukdomar representerar avvikelser från det genomsnittliga men inte heller denna distinktion är konsekvent. I Sverige betraktas exempelvis prostatacancer som en sjukdom trots att de flesta äldre män har detta tillstånd.
Ett alternativ till att försöka definiera begreppet "sjukdom" är att beskriva hur det används inom medicinen, en verksamhet som till stor del är finansierad med allmänna medel för att diagnostisera och behandla "sjukdom". Tillstånd som betecknas som sjukdom inom medicinsk verksamhet är förtecknade i en internationell klassifikation. Den aktuella upplagan är den tionde. Klassifikationen betecknas därför som ICD 10 (World Health Organization 2007). De första 17 kapitlen behandlar sjukdomar och återstoden bl.a. skador och symptom. För att ett tillstånd ska betecknas som en viss sjukdom krävs ofta att vissa diagnostiska kriterier är uppfyllda. För psykiska sjukdomar finns kriterierna upptagna i en manual (DSM-IV, American Psychiatric Association).
Alltfler tillstånd betecknas som sjukdomar i ICD systemet. Numera ingår exempelvis spelberoende som ett sjukdomstillstånd. Vad som betecknas som sjukdomar är delvis en följd av hur den medicinska verksamheten har utvecklats vilket i sin tur hänger samman med hur samhället som helhet förändras. Detta gäller både för "kroppliga" och "psykiska" sjukdomar.
Begreppet ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder dvs. hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning) illustrerar hur många diagnoser är konstruerade. Diagnosen ställs grundat på ett antal kriterier som är uppställda i DSM-IV. Samtliga kriterier gäller barnets beteende. De exakta mekanismer som gör att ett barn utvecklar ADHD går inte alltid att fastställa (Socialstyrelsen, 2010). Det finns ett betydande ärftligt inslag, men uppväxtmiljön kan spela en mycket stor roll för hur problemen kommer till uttryck och utvecklas (Socialstyrelsen, 2010). Diagnosen bygger enbart på att ett antal kriterier för beteende är uppfyllda, exempelvis "att barnet ofta inte lyssnar på direkt tilltal", "har svårt att sitta stilla”, "pratar ofta överdrivet mycket", etc.
Referenser
Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 29 oktober 2010
