Självkänsla – ett problematisk begrepp

Ungdomar som mår bra har ofta god självkänsla dvs. gott självförtroende. En tanke har därför varit att främja hälsa och goda hälsovanor med hjälp av insatser som ska stärka ungdomars självbild. Det är exempelvis vanligt med sådana program som syftar till att motverka bruk av droger och av sexuellt riskbeteende. Den underliggande tanken är att självkänsla är en fristående egenskap som går att isolera från personen som helhet och hennes livssituation.

God självkänsla ger inte skydd mot riskbeteenden

Aktuell forskning tyder på att en sådan förenkling är problematisk. Studier av drogbruk får illustrera detta förhållande. Det finns ett samband mellan låg självkänsla och bruk av olagliga droger. Orsaksförloppet börjar dock inte med låg självkänsla. Studier visar att problemen ofta börjar med misslyckande i skolan. Detta resulterar i låg självkänsla (Andrews 1997) och problem för eleven att anpassa sig till skolan (Markham 2003). Sett från detta perspektiv är den dåliga självkänslan och drogbruket uttryck för samma bakomliggande problem, skolmisslyckandet. Vare sig skolmisslyckandet eller drogbruket går därför att påverka med program som allmänt söker stärka självkänslan såvida inte insatsen hjälper ungdomarna att klara det underliggande problemet, dvs. misslyckandet i skolan. Det går således inte att  reducera bruk av alkohol, droger och minska förekomst av suicid med hjälp av program som är inriktade på att stärka självkänslan.

Det finns också föreställningar om att dålig självkänsla är orsak till sexuellt riskbeteende bland ungdomar. En systematisk översikt som behandlar 38 publikationer visar dock att det vanligen inte finns något samband mellan dålig självkänsla och sexuellt beteende [Goodson, 2006].

God självkänsla förbättrar inte prestationer i skolan

Valentine och medarbetar har i en s.k. metastudie analyserat resultat från 60 studier där självkänslan på barn och unga skattats vid ett första tillfälle och skolprestationer registrerats några månader eller år senare (Valentine 2004). Författarna fann ett samband men det var så obetydligt att det i praktiken inte har någon betydelse; den s.k. effektstorleken var 0,08.

Effektiva metoder

Om någon får veta att hon eller han är bra som hon är så stimulerar det inte till de ansträngningar som krävs för att utvecklas. God självkänsla är en följd av att ha klarat av en uppgift (Bandura, 1977). Det som krävs för att hjälpa barn och unga att utvecklas är således metoder som ger den unge idé om att det lönar sig att anstränga sig (Dweck 2007).

Om ett program hjälper ungdomar att ta itu med faktiska förhållanden de själva vill förbättra, exempelvis relationer till kamrater eller skolprestationer, och ungdomarna får hjälp att dela upp frågan i små steg så har de en god chans att lyckas. Då kan självbilden förbättras liksom ungdomars kompetens att ta itu med andra frågor. I Sverige används ett flertal andra program som syftar till att stärka självkänsla som vare sig är utvärderade eller bygger på principer som gör det troligt att de ger effekt.

Dålig självkänsla är ett av de symtom som ingår i depression. KBT, som både används för att behandla och förebygga depression, hjälper individen att ifrågasätta en negativ självbild. Den som får ta del av insatsen får kritiskt ta ställning till de händelser som utlöser känslor av nedstämdhet och värdelöshet. Metoden hjälper således individen till en realistisk uppfattning om verkligheten. Träning i aktiv problemlösning kan också stärka självbilden eftersom individen då blir bättre på att möta de svårigheter som livet medför. Fokus ligger dock inte på självbilden som sådan.

Metod

Texten bygger bl.a. på en översiktsartikel (Baumeister 2005) samt på två litteratursökningar i Medline 2005-07-06 med sökorden Adolescent (MH) and Self Concept (MH). I den första sökning med tillägg av Substance-Related Disorders (MH) and Cohort Studies and self-esteem (AB) och i den andra sökning med tillägg av Depression (MH) and Randomized Controlled Trial (PT). Kompletteringar har skett 2009.

Referenser

Andrews, J. A., & Duncan, S. C. (1997). Examining the reciprocal relation between academic motivation and substance use: effects of family relationships, self-esteem, and general deviance. J Behav Med, 20(6), 523-549.

Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.

Baumeister, R. F., Campbell, J. D., Krueger, J. I., & Vohs, K. D. (2005). Exploding the self-esteem myth. Sci Am, 292(1), 70-77.

Dweck, C. S. (2007). The Secret to Raising Smart Kids. Scientific American Mind (November).

Goodson, P., Buhi, E. R., & Dunsmore, S. C. (2006). Self-esteem and adolescent sexual behaviors, attitudes, and intentions: a systematic review. J Adolesc Health, 38(3), 310-319.

Markham, W. A., & Aveyard, P. (2003). A new theory of health promoting schools based on human functioning, school organisation and pedagogic practice. Soc Sci Med, 56(6), 1209-1220.

Valentine, J. C., DuBois, D. L., & Cooper, H. (2004). The relation between self-beliefs and academic achievement: A meta-analytic review. Educational psychologist, 39(2), 111-133.

Innehållsansvariga: Lilly Eriksson och Sven Bremberg