Familjekonflikter medför risker för barnet - de går att förebygga.
Från 1900-talets början fram till mitten av 1970-talet ökade antalet skilsmässor. Därefter, från slutet av 1970-talet har antalet skilsmässor i stort varit stabilt med ca 20 000 skilsmässor per år (SCB 2006). Det innebär att 28 procent av alla barn år 2003 levde i familjer där föräldrarna hade separerat (SCB 2003). Effekter av skilsmässan på barnen kan dels bero på de konflikter som ofta föregår en skilsmässa och kan dels hänga samma med den separation som skiljsmässan medför.
Familjekonflikter medför ökad risk för psykiska problem
Rhoades har publicerat en metastudie som sammanfattar resultatet från 71 studier inom området (Rhoades 2008). Studien omfattar barn i åldrarna 5-19 år. Konflikter i familjen har säkerställda effekter på förekomst av psykiska problem. Effekterna var tydligare för inåtvända problem (oro, nedstämdhet) jämfört med utagarande problem. Effekterna var ungefär lika på flickor som på pojkar.
Separationer i sig medför inga säkerställda långtidseffekter
En skilsmässa medför uppenbart en påfrestning både för barnen och föräldrarna. En avgörande fråga är om skilsmässan ger bestående negativa effekter. För att klargöra frågan är en möjlighet att jämföra utvecklingen av barn i familjer där föräldrarna separerat med barnens utveckling i familjer där en av föräldrarna avlidit. På detta sätt kan man få klarhet i om det är separationen från föräldern som ger de negativa hälsoeffekterna. Vid litteratursökningen identifierades två sådana studier. Den ena studien gällde förekomst av depressioner vid 33 års ålder (Rodgers 1997) och den andra gällde alkoholproblem i samma ålder (Hope 1998). De individer som genomgått en skilsmässa som barn hade oftare depressioner och alkoholproblem men detta gällde inte för de barn där en av föräldrarna dött under uppväxten. Dessa studier talar för att en separation från en av föräldrarna i sig inte medför ökad risk för ohälsa. De långsiktiga negativa effekterna för barn i familjer där föräldrarna har skiljt sig skulle därför främst vara förbundna med konflikter och andra negativa förhållanden i familjen. En studie av barn som följts från födseln till 33 års ålder ger stöd för samma uppfattning (Cherlin 1998). De negativa effekter av skilsmässa som påvisas, förklaras av konflikter i familjen som föregått skilsmässan.
Sekundärprevention
Vid en litteratursökning identifierades fyra kontrollerade försök där familjer som skiljt sig hade fått tillgång till förebyggande insatser. Samliga fyra försök visade att barnens psykiska hälsa blev bättre då familjen hade fått tillgång till insatsen. I ett av försöken deltog både barn och föräldrar (Wolchik 2002), i ett försök deltog endast barnen (Wolchik 1993) medan endast föräldrar deltog i övriga två försök (Stolberg 1994), (Forgatch 1999).
Programmen är inriktade på att främja barnens och föräldrarnas förmåga att klara påfrestningar snarare än på bearbetning av de upplevelser skilsmässan medfört. De principer som användes för insatser för föräldrar var liknande de som tillämpas i de samspelsprogram som beskrivs i en separat artikel. I insatserna för barnen tränades barnen i aktiv problemlösning och i sociala och emotionella färdigheter. Principerna för att främja psykisk hälsa bland barn i allmänhet är således tillämpbara även för barn och föräldrar i familjer där föräldrarna har separerat.
Primärprevention
För att förebygga familjekonflikter är en möjlighet att erbjuda föräldrar ett strukturerat parprogram, Preventive Relationship Enhancement Program (PREP), som i fyra kontrollerade försök visat sig förbättra föräldrarnas relation till varandra.
Referenser
Texten bygger i första and på tre sökningar i Medline 2005-07-06, samtliga med sökorden (Child (MH) or Adolescent (MH)) and Divorce (MH), den första med tillägg av Cohort Studies (MH) and Mental Disorders (MH), den andra med tillägg av Cohort Studies (MH) and (parental death (AF) or Life Change Events (MH)), den tredje med tillägg av Randomized Controlled Trial (PT). Arbeten som publicerats inom området har därefter tillfogats.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 6 april 2009
