Undervisning i skolan betyder mycket för hälsan. Det är inte givet hur skolan ska utformas för att ge största möjliga utbyte. Resultat från ett stort antal studier har sammanställts av Hattie (2008). Några resultat presenteras i tabell 1.
I tabellen redovisas det statistiska måttet effektstorlek. En effektstorlek omkring 0,2 brukar betecknas som liten, 0,5 som måttlig och 0,8 som stor.
Tabell 1. Effekter på elevernas prestationer av tio aspekter av skolans och undervisningens utformning
| Insats |
Antal studier |
Effekt-storlek |
| Åldersintegrerade klasser |
94 |
0,04 |
| Nivågruppering |
494 |
0,11 |
| Problembaserat lärande |
203 |
0,15 |
| Hemundervisning |
14 |
0,16 |
| Friskola |
18 |
0,2 |
| Klassernas storlek |
96 |
0,21 |
| Skolans ekonomiska resurser |
189 |
0,23 |
| Läxor |
261 |
0,31 |
| Datorstödd undervisning |
4481 |
0,37 |
| Undervisning i smågrupper |
78 |
0,49 |
Sammanställningen tyder på att de yttre ramarna för skola och undervisning har relativt liten betydelse för elevernas resultat. Det som istället är avgörande är den enskilda lärarens sätt att arbeta. Det som betyder mest är metoder som hjälper lärare att själva utveckla sig som lärare. Då påvisas effektstorlekar omkring 0,9.
Som framgår av tabellen ger en åtgärd som att minska antalet elever i en klass ringa effekt. Hälsoekonomiska beräkningar visar att kostnaderna är mycket stora i relation till effekterna (Bremberg 2007). Under den ekonomiska krisen i Finland under 1990-talet reducerades grundskolans resurser med 25 procent under en femårsperiod. Inga effekter på elevernas skolresultat har kunnat påvisas (Häkkinen 2003).
Så kallad progressiv undervisning utgår från att de bästa förutsättningarna för inlärning finns då eleverna får möta verkliga problem och då har möjlighet att samverka med andra. Pedagogiken lägger tonvikt vid att utveckla elevernas egen motivation. En form av progressiv pedagogik är problembaserat lärande. Som framgår från tabellen är effekten ringa, jämfört med traditionell pedagogik.
En annan alternativ form är Montessoripedagogik. En viktig inriktning i denna pedagogik är att låta barnen själva styra sin inlärning. En studie, som tagit vara på ett naturligt experiment med randomiserad fördelning av barn till olika skolformer, visar att barn i Montessori-förskola presterar bättre vid 5 års ålder men att barnens skolresultat vid 12 års ålder inte skiljer sig från barn i traditionell skola (Lillard 2006). Dock hade barnen Montessoriskola utvecklat bättre social förmåga.
Referenser
Hattie, J. (2008). Visible Learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement Routledge: Oxon, UK.
Häkkinen, I., Kirjavainen, T., & Uusitalo, R. (2003). School resources and student achievement revisited: new evidence from panel data. Economics of Education Review, 22(3), 329-335.
Lillard, A., & Else-Quest, N. (2006). The early years: Evaluating Montessori Education. Science, 313(5795), 1893-1894.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 6 augusti 2009
