Förebyggande insatser bör i första hand riktas till alla elever eftersom att det ofta är svårt att förutsäga vilka elever som på sikt kommer att utveckla betydande psykiska problem.
Insatsen kan gälla 1) skolan som helhet dvs. såväl elever, lärare som föräldrar, de kan vara 2) inriktade på lärarens sätt att möta eleverna i klassrummet eller 3) på lärarens sätt att möta elevernas föräldrar. Insatsen kan innefatta relativt 4) omfattande undervisning (minst 40 timmar på ett år), 5) måttligt omfattande undervisning (10-40 timmar på ett år), 6) på koncentrerad undervisning (mindre än 10 timmar på ett år) samt 7) insatser från frivilliga. Insatser kan även vara inriktade på 8) särskilda riskgrupper.
1) Skolan som helhet
Skolmisslyckande ökar risken för psykisk ohälsa. En övergripande metod för att förebygga skolmisslyckande är systematisk arbete med att förbättra skolans kvalité.
En systematisk översikt visar att hälsopolicy på skolan och ett gott skolklimat har gynnsamma effekter på välbefinnande, förekomst av problembeteenden och skolprestationer (Sellström, 2006). En finsk studie av elever i årskurs 8 och 9 tyder på att förhållanden i skolan förklarade 15-20 procent av variationen i välbefinnande (Konu, 2002). Det är avsevärt mer än vad som kan förklaras av elevernas sociala bakgrund (2 procent), deras fritidsaktiviteter (7 procent) och av relationen till familj och vänner (10 procent). En enda studie kan inte ge ett definitivt svar. Studier pekar dock på att utformningen av skolan har avgörande betydelse för barns och ungas välbefinnande.
Effektiva program som förebygger mobbning riktas till såväl elever, lärare som föräldrar. Sådana program främjar även elevernas psykiska hälsa.
Insatser som syftar till att reducera utagerande beteendeproblem och som innefattar sättet att organisera skolverksamheten, stöd till lärarnas sätt att bemöta utagerande elever i klassrummet och insatser inriktade på enskilda elever har effekt (Nelson 1996)
Ökad fysisk aktivitet kan förebygga depressiva besvär. Om skolan ökar inslaget av fysisk aktivitet kan detta leda till mindre depressiva besvär. Effekter på skolprestationer och ADHD är dock oklara.
Kontakt med natur främjar psykisk hälsa. Om skolan ökar inslaget av kontakt med natur kan detta leda till mindre psykiska besvär.
Det finns tydligt positiva effekter av att öka lärartätheten. Effekterna är dock små i relation till kostnaderna och i relation till andra metoder med påvisad effekt på psykisk hälsa (Bremberg 2007).
2) Lärarnas sätt att möta eleverna
Elever som utvecklar goda kompetenser och därför klarar skolan bra har mindre psykiska problem. När lärare som tillämpa principer för "framgångsrika skolor" blir det färre elever som misslyckas. Denna princip kan därför användas för att främja psykisk hälsa.
Experimentella studier från USA visar att barn upp till 10 års ålder klarar sig bättre om de får ökat, men avgränsat, inflytande. Studier av ökat inflytande för elever 11 år eller äldre har inte påvisats.
3) Lärarnas sätt att möta föräldrarna
Studier från USA visar att ökat föräldrainflytande gynnar elevernas hälsa. Det är troligt att resultaten går att överföra till Sverige.
Stöd till föräldrar under tidiga skolåldrar och senare skoltid reducerar psykiska problem. Läraren kan bidra till att föräldrarna får tillgång till sådana insatser.
Det är en fördel att integrera insatser för föräldrar med undervisning riktad till eleverna (Adi 2007). Ett svenskt exempel på en sådan modell är Föräldrakraft. En utvärdering av detta svenska program pågår år 2008.
4) Omfattande undervisning (>40 timmar på ett år)
Program som utvecklar elevernas förmåga att känna igen och hantera känslor förebygger både utagerade och inåtvända psykiska problem.
5) Måttligt omfattande undervisning (10-40 timmar på ett år)
Insatser som syftar till att förebygga aggressivitet och våld hör till denna grupp (Adi 2007). Ett exempel på ett program i denna grupp är Good Behaviour Game som bl.a. framgångsrikt prövats i Holland i ett RCT-försök i årskurs 2 och 3 (van Lier 2004). Tre andra exempel är kontrollerade försök genomförda i USA med positiva effekter har redovisats av Elias 1991 och Johnson 1995 och ett försök med Qigong redovisat av Witt 2005. Det har också publicerats försök med särskilda undervisningsinsatser där ingen effekt påvisas (Adi 2007).
6) Koncentrerad undervisning (<10 timmar på ett år)
Träning i att hantera konflikter har effekt, även efter begränsade insatser. I ett försök med barn i förskoleklasser i USA genomförts som RCT fick försöksgruppen 9 timmars träning i konflikthantering (Stevahn 2000). Positiva effekter påvisades vid observationer av barnens lek.
Vid kognitiv beteendeterapi får individen träna sig att identifiera de tankar som leder till nedstämdhet och oro. Träning i "Mindfulness" har likheter med kognitiv psykoterapi. "Mindfulness" betecknar ett förhållningssätt som präglas av uppmärksamhet och själviakttagelse. Det finns en grupp av metoder som utvecklats under de senaste åren som kombinerar principer från mindfulness och annan psykoterapi och användas förebyggande.
Program som utvecklar elevernas förmåga att aktiv problemlösning kan genomföras på mindre än 10 timmar.
7) Insatser från frivilliga
I ett försökt genomfört i USA som RCT medverkade äldre frivilliga i skolan 15 timmar eller mer per vecka (Rebok 2004). Eleverna var i ålder 6-9 år och fick bl.a. hjälp med läxläsning. Förekomsten av utagerande beteendeproblem halverades och eleverna förmåga att läsa förbättrade. Andra kontrollerade försök med frivilliga i skolan har inte rapporterats.
8) Särskilda riskgrupper
Insatser som inriktas på att öka elevernas förmåga att hantera olika former av stress och påfrestningar har i utländska försök visats ge effekt om psykologer erbjuder insatserna (Adi 2007).
Insatser för ungdomar med ökad risk för depression har nytta av förebyggande program som bygger på principer för kognitiv beteendeterapi.
Elever med huvudvärk och andra former av spänningssymtom har nytta av träning i avslappning och biofeedback.
Effekter i relation till kostnaden
Brittiska NICE har presenterat en systematisk översikt av kostnader för generella skolprogram som syftar till att reducera olika former av psykiska problem ställda i relation till effekten (McCabe 2007). Författaren konstaterar att endast ett fåtal studier har presenterats. De tyder preliminärt på att kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår är 70 000 kr, utan att hänsyn tagits till långsiktiga effekter. En kostnad om 70 000 kr per vunnet levnadsår kan jämföras med att 500000 kr brukar anges som gräns för att ett läkemedel ska subventioneras med skattemedel. De analyser som tagits fram tyder således på goda effekter i förhållande till kostnaden. Liknande har framkommit i en svensk analys av emotionellt lärande (Bremberg 2007).
Referenser
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 7 juli 2010
