Längre utbildning främjar hälsa och hälsorelaterade beteenden i vuxen ålder (Feinstein, 2006; Bremberg, 2009). En hög frånvaro minskar förutsättningarna för att klara skolan (Karlberg & Sundell, 2004). Motivet för att motverka skolk är i första hand att medverka till att unga människor, rent allmänt, får så goda livschanser som möjligt.
Kan skolk påverka barnens framtida psykiska hälsa och hälsobeteende?
Statens folkhälsoinstitut har gjort en systematisk litteraturöversikt av publikationer där man studerat sambandet mellan skolk och hälsa/hälsobeteenden (Ljungdahl, 2009). Genomgången ger inget tydligt stöd för att skolk har direkta hälsoeffekter. Denna slutsats är i första hand en följd av att endast ett fåtal studier av god kvalitet kunde identifierats. En enskild studie visar på samband mellan skolk och risk för depression samt för rökning. Den studien har dock vissa metodologiska svagheter. Tre studier analyserar risken för ökad alkoholkonsumtion eller -problem. Här är resultaten inte samstämmiga.
Det är däremot troligt att insatser mot skolk kan förbättra elevernas skolprestationer och därigenom indirekt främja deras hälsa. En undersökning av psykisk ohälsa bland elever i årskurs 9 i Stockholms län visar att de skolor som har minst elevproblem också har flest skyddsfaktorer i skolmiljön (Öfverberg & Bremberg, 2000). Skyddsfaktorer finns mindre ofta på skolor där många elever har inåtvända och utagerande psykiska problem, vantrivs, skolkar och mobbas. De faktorer som i undersökningen framförallt karakteriserade skolor med låg problemnivå var att skolan hade mindre än 500 elever, möjligheter för eleverna att påverka (”elevens val”), förekomst av elevinflytande samt att skolan erbjöd fritidsaktiviteter i skolans lokaler utanför skoltid.
Trots ansträngningar att utforma skolan på bästa sätt, kan elever ändå välja att skolka. Då är det aktuellt för skolan att aktivt reagera på detta, exempelvis genom snabb kontakt med vårdnadshavaren vid frånvaro (Skolverket, 2008).
Referenser
Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T. M., Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006). What are the effects of education on health? Measuring the effect of education of health and civic engagement: Proceednings of the Copenhagen Symposium: OECD.
Karlberg, M., & Sundell, K. (2004). Skolk. Sund protest eller riskbeteende? (No. 2004:1). Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, FoU-rapport.
Öfverberg, C., & Bremberg, S. (2000). Går det att förklara varför ungdomars psykiska hälsa är bättre i vissa skolor? En studie av skyddsfaktorer i vissa skolmiljöer (No. 2000:2 (CBU)). Stockholm: Centrum för barn- och ungdomshälsa. Allmänmedicin.
Innehållsansvarig: Sofia Ljungdahl
Sidan uppdaterad den 23 september 2009
