Precis som att kunna läsa, skriva eller räkna är det grundläggande att kunna fungera bra tillsammans med andra människor. Därför är det viktigt att känna igen sina egna och andra individers känslor och att kunna tolka och hantera dem.
Förmågan att uppfatta känslor kallas ofta emotionell kompetens eller emotionell intelligens. Emotionell kompetens är förbunden med förmågan att samspela med andra människor, ofta kallad social kompetens. Kompetenser som empati, emotionell kompetens och social kompetens har visat sig bidra till skolframgång och senare framgång i arbetslivet (Huffman, 2000). Både emotionell och social kompetens går att utveckla, likaväl som förmågan att kunna räkna och skriva.
Pedagogiska metoder
I dag finns utvärderade pedagogiska metoder där alla elever i skolan får möjlighet att förstå och hantera egna och andras känslor på ett bra sätt. Eleverna får träning i att lösa problem och konflikter. De får också redskap att fatta vettiga beslut och träning i att överblicka konsekvenserna av olika handlingar.
René Diekstra, en holländsk psykolog, har publicerat en sammanställning av de effekter av pedagogiska metoder inriktade på socialt och emotionellt lärande som redovisas i vetenskapliga studier (Diekstra, 2008). Han presenterar först resultat från 19 tidigare publicerade sammanställningar (meta-analyser). Studierna visar genomgående att insatserna förbättrar barnen sociala och emotionella förmåga, att de minskar problematiskt beteende, exempelvis våldsbeteende, att de förbättrar elevernas anpassning till skolan och att elevernas skolprestationer förbättras.
René Diekstra redovisar sedan resultat från en egen sammanställning av 76 kontrollerade studier som publicerats 1997-2007. Resultaten bekräftar de positiva fynd som redovisats i de tidigare sammanställningarna. Effekter vid uppföljning efter något eller några år (minst 7 månader) har särskilt intresse. Effektstorlekarna redovisas i tabellen. När en insats riktas till alla barn har effektstorlekar om 0,2 är praktiskt värde.
Resultat |
Antal studier |
Effektstorlek |
| Skolprestationer |
7 |
+0,25 |
| Antisocialt beteende |
14 |
-0,17 |
| Psykiska problem |
8 |
-0,37 |
| Positiv självbild |
9 |
+0,08 |
| Alkohol- och drogbruk |
15 |
-0,2 |
Vidare så visar en meta-analys av 213 skolbaserade, universella program för socialt och emotionellt lärande på liknande positiva resultat (Durlak, 2011).
Både WHO (2004) och EU (2005) rekommenderar pedagogiska metoder av denna typ.
Metoder för socialt och emotionellt lärande som används i Sverige
I Sverige används en metod kallad SET - Social och emotionell träning - som är en utveckling av en amerikansk förlaga (PATHS). En vetenskaplig studie som genomförts i Botkyrka kommun visar på förbättringar av elevernas välbefinnande och minskning av aggressivitet, mobbning och alkoholbruk (Kimber, 2008). Ytterligare information: www.birgittakimber.se
Stegvis är en annan metod som används i Sverige. Också den är en bearbetning av en amerikansk förlaga, ” Second step”. Svenska kontrollerade utvärderingar saknas. Ytterligare information: www.gislasonlowenborg.com/
Lions Quest är en tredje metod som är en översättning av en amerikansk förlaga. Svenska kontrollerade utvärderingar saknas. Ytterligare information: www.lions-quest.se/ I Sverige används begreppet ”livskunskap” för att beteckna ett brett spektrum av aktiviteter. Det förekommer att träning i emotionell förmåga ingår i ämnet "livskunskap", men det är troligen mer undantag än regel. Det finns flera handböcker avsedda för förskola och skola som knyter samman teori och praktik och ger konkreta exempel på hur man som pedagog kan arbeta med träning i emotionell förmåga, exempelvis (Kimber 2004; Ogden, 2003; Webster-Stratton, 2004).
Statens folkhälsoinstitut och socialt och emotionellt lärande
Socialt och emotionellt lärande och social och emotionell träning har under den senaste tiden uppmärksammats. Skolinspektionen har utrett en anmälan av användningen av metoden SET vid en skola i Stockholms kommun. Skolinspektionens bedömning som publicerades den 28 april 2011, är att det finns övningar i metoden som kan uppfattas som kränkande. Bedömningen finns att läsa på skolinspektionens webbplats. Statens folkhälsoinstitut publicerade i oktober 2010 kompletterande information om det vetenskapliga stödet för socialt och emotionellt lärande i skolan. Informationen går att läsa i nedanstående PDF-fil.
Referenser
Commission of the European Communities. (2005). Improving the mental health of the population. Towards a strategy on mental health for the European Union. Brussels. Commission of the European Communities.
Diekstra RFW. Effectiveness of school-based social and emotional education programmes worldwide. Social and emotional education: An international analysis. Santender, Spain: Fundacion Marcelino Botin; 2008. p. 255-312. URL: http://educacion.fundacionmbotin.org/ficheros_descarga/pdf/EN/evaluation.pdf
Durlak JA, Weissberg RP, Dymnicki AB, Taylor RD, Schellinger KB. (2011). The impact of enhancing students' social and emotional learning: a meta-analysis of school-based universal interventions. Child Development. 82(1):405-32.
Huffman, L. C., Mehlinger, S. L., and Kerivan, A. S. (2000). Risk Factors for Academic and Behavioral Problems at the Beginning of School. In; Off to a Good Start: Research on the Risk Factors for Early School Problems and Selected Federal Policies Affecting Children’s Social and Emotional Development and Their Readiness for School. Chapel Hill: University of North Carolina: FPG Child Development Center.
Kimber, B., Thurberg, J., & Lunding, H. (2004). Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens: teori och praktisk tillämpning för pedagoger. Solna: Ekelund.
Kimber, B., Sandell, R., & Bremberg, S. (2008). Social and emotional training in Swedish schools for the promotion of mental health: an effectiveness study of 5 years of intervention. Health Educ Res, 23(6), 931-940.
Ogden T. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan: kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm: Liber.
Webster-Stratton C. (2003). Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm: Gothia.
World Health Organisation(WHO). (2004). Prevention of Mental Disorders. Geneva: WHO.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 29 april 2011
