Suicidprevention på kommunal nivå

Det finns vetenskapligt stöd för att kommunbaserade insatser inom olika verksamhetsområden kan påverka bestämningsfaktorer för suicid och därigenom bidra till minskad suicidförekomst i befolkningen.

Skolmiljön

Suicidprevention inom skolan behandlas i en egen artikel i Uppslagsverket. Skolbaserade insatser som syftar till att utveckla elevernas problemlösningsförmåga och sociala och känslomässiga färdigheter skyddar mot depressioner och troligen även suicid. En annan viktig åtgärd i skolan är att förebygga mobbning som har ett samband med depression och andra riskfaktorer för suicid. I skolan kan även eleverna ges goda förutsättningar att utöva fysisk aktivitet som är en skyddsfaktor mot depressioner.

Relationer

Dåliga relationer mellan föräldrar och barn ökar risken för att barnet i framtiden ska utveckla depressiva problem. På motsvarande sätt skyddar goda relationer mot depressiva problem. Föräldrastödsprogram har visat sig kunna leda till att barnen utvecklar mindre psykiska problem som vuxna, jämfört med en kontrollgrupp. Det finns olika former av föräldrautbildningar med det gemensamma syftet att öka föräldrarnas förmåga att sätta tydliga gränser mot sina barn och att visa barnen mycket värme och kärlek. Kommuner kan öka tillgängligheten till sådana föräldrastödsprogram och därigenom bidra till att fler föräldrar har möjlighet att delta i dem. Konflikter mellan föräldrar bidrar också till ökad risk för att barnen drabbas av psyksik ohälsa under uppväxtåren och senare i livet. Därför är det även viktigt att föräldrar håller sams sins emellan. Det finns ett vetenskapligt utvärderat program som syftar till att förebygga parkonflikter. Programmet kallas PREP (Preventative Relationship Enhancement Program) och har funnits i Sverige sedan 1999. På liknande sätt som vid föräldrastödsprogrammen kan kommuner stödja spridningen av PREP.

Alkoholförebyggande arbete

Det finns ett tämligen starkt samband mellan alkoholkonsumtion och suicidförekomst i befolkningen. Genom att begränsa tillgången till alkohol är det möjligt att begränsa alkoholskadornas utveckling, däribland suicid. Många alkoholrestriktioner genomförs på den nationella och internationella nivån i form av lagstiftning. På den lokala nivån kan kommuner kontrollera alkoholens tillgänglighet genom att vara restriktiva i utfärdandet av utskänkningstillstånd till serveringsställen och genom att utöva tillsyn av alkoholrestriktioner. Dessutom kan enskilda serveringsställen ansvara för att inte servera minderåriga och redan berusade personer alkoholhaltiga drycker. Alkoholförebyggande arbete kan även ske inom skolans verksamhet. Mer information om förebyggande arbete inom skolan finns inom projektet Skolan förebygger som Statens folkhälsoinstitut genomför på uppdrag av regeringen. Se även artikel i Uppslagsverket som handlar om prevention av alkoholbruk bland unga.

Fysisk miljö

Den fysiska närmiljöns utformning har sannolikt stor inverkan på människors motionsvanor. Till exempel är det känt att den fysiska aktivitetsnivån ökar i bostadsområden där invånarna finner närmiljön trevlig och njutbat och om de har nära tillgång till en park eller motionsspår. Eftersom fysisk aktivitet är en skyddsfaktor för depressioner (och suicid) är det viktigt att stadsplaneringen tar hänsyn till människors behov av närhet till grönområden och motionsspår. En annan aspekt på fysisk miljö kopplat till suicidprevention är betydelsen av att begränsa tillgängligheten till medel och metoder för suicid. Säkerhetsåtgärder vid platser som möjliggör hopp från hög höjd, samt säkra miljöer i anslutning till väg-, järnvägs- och tunnelbanetrafik bör inte underskattas som suicidpreventiva insatser. För en suicidbenägen person kan tillgängligheten till suicidmedel utgöra skillnaden mellan liv och död.

Media

Det finns visst vetenskapligt stöd för att medias rapportering om suicidhändelser kan påverka efterföljande ökningar i antalet suicid genom så kallade imitationssuicid. För att undvika imitationssuicid finns framtagna riktlinjer för hur media kan avdramatisera suicidhändelser och hålla sig till saklig information. Sådana riktlinjer bör efterföljas av lokalpress såväl som av rikstäckande dags- och kvällstidningar.

Haverikommissioner vid suicid

En metod som möjligen skulle kunna leda till en stärkning av det suicidpreventiva arbetet på såväl lokal som nationell nivå är att inrätta en verksamhet med haveriutredningar vid inträffade suicid.

Kompletterande insatser

De suicidpreventiva insatser som redogjorts för ovan utgår från ett folkhälsovetenskapligt perspektiv, det vill säga att insatserna berör stora delar av befolkningen. Ett sådant perspektiv bör kompletteras med individbaserade insatser som främst innefattar hälso- och sjukvårdssystemets förmåga att tillhandahålla god och lättillgänglig vård till personer med psykiska problem.

Referenser