Uppväxtvillkor, effekter på hälsa i vuxen ålder
Barn som är friska lever ofta längre som vuxna. Insatser under uppväxtåren bör därför vara viktiga för att förbättra folkhälsan. För att utforma verkningsfulla insatser krävs en förståelse av varför det finns samband mellan hälsa i olika åldrar. Det finns tre förklaringar. De utesluter inte varandra.
- En individ som växter upp under mindre gynnade förhållanden tenderar att även som vuxen leva under sämre förhållanden. Sämre levnadsvillkor leder till sämre hälsa. Den verkliga förklaringen till sambandet är de sociala livsvillkoren. Den ökade livslängden i länder som Sverige under 1900-talet ger stöd för denna uppfattning. Om de tidiga levnadsvillkoren varit avgörande, då skulle medellivslängden inte ha kunna öka. Å andra sidan finns samband mellan hälsa i olika åldrar, även efter kontroll för sociala villkor. Det gör att denna förklaring inte är tillräcklig.
- Det är också möjligt att påfrestningar under tidiga år leder till en bestående ökad sårbarhet. Sambandet mellan låg födelsevikt och hjärt- kärlsjuklighet i medelåldern bygger på denna tanke (Barker, 1999). Enligt Barker, som var den av de författare som först formulerade denna hypotes, kan näringsbrist under moderns graviditet leda till störningar av fostrets ämnesomsättning vilket senare ökar risken för hjärt- kärlsjuklighet. Studier av de barn som föddes i Holland i mitten av 1944-45 under en period av svält ger stöd för denna hypotes eftersom dessa barn som vuxna har ökad risk för hjärtkärlsjukdom (Roseboom, 2000).
Ogynnsamma villkor leder till störd tillväxt. Störd tillväxt under barndomen leder i sin tur till kortare slutlängd i vuxen ålder. Sjukligheten är något högre bland vuxna som är kortare till växten, även sedan man tagit hänsyn till sociala förhållanden (Wamala, 1999). Dessa studier ger stöd för att ogynnsamma villkor leder till en ökad sårbarhet. Mekanismerna är dock oklara.
Frågan går också att analysera med andra metoder. Barndödligheten har under tidigare århundraden varit mycket hög. Det är uttryck för påfrestningar, främst i form av infektioner och näringsbrist. Även de barn som överlevde då var utsatta för dessa belastningar. Om barn som vuxit upp under perioder med hög barndödlighet får kortare livslängd talar det för att påfrestningarna leder till ökad sårbarhet. En internationell studie ger stöd för denna uppfattning (Catalano, 2006). Fyndet är inte självklart. Det skulle också ha varit möjligt att de som överlever svåra förhållanden under barndomen som vara mer motståndskraftiga. Så var dock inte fallet.
- En tredje förklaring är att barn som växter upp under goda förhållanden utvecklar bättre kompetenser. Dessa kompetenser skyddar mot ohälsa både under uppväxten och senare i livet. Det finns gott empiriskt stöd för att kompetenser skyddar både mot fysiska och psykiska hälsoproblem.
Referenser
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 31 mars 2009
