Utbildning - effekter på hälsa

Längre utbildning av god kvalité leder troligen till bättre folkhälsa

Jämförelser mellan olika länder visar på tydliga samband mellan hur mycket ett land satsar på utbildning och medellivslängden i landet, även sedan man tagit hänsyn till andra förhållanden (Bremberg, 2009). Detta talar för att satsningar på utbildning kan leda till bättre folkhälsa. Jämförelser länder emellan räcker dock inte för att fastställa att det verkligen finns ett orsakssamband.

Orsakssamband

Naturliga experiment ger säkrare resultat. Om utbildningstiden förlängs i vissa delar av ett land men inte i andra, och hälsan blir bättre i de grupper som på detta sätt fått en längre utbildning, då är det troligt att det finns ett verkligt orsakssamband. Så var fallet i USA när den obligatoriska skolan under mellankrigstiden förlängdes vid olika tidpunkter i olika delstater (Lleras-Muney, 2005). Motsvarande effekt påvisades i Sverige när den sjuåriga folkskolan under tiden efter andra världskriget kommunvis ersattes av en nioårig grundskola (Spasojevic, 2003).

Feinstein och medarbetare har sammanställt resultat från nio sådana naturliga experiment i USA, Storbritannien, Skandinavien och Nederländerna (Feinstein, Sabates, Anderson, Sorhaindo, & Hammond, 2006). Studier visar att utökad skolgång tydligt minskar dödlighet, förekomst av depression, fetma och rökning. Den självskattade hälsan förbättras liksom fysisk hälsa och fysisk aktivitet. Det är oklart om utökad skolgång påverkar användning av alkohol och droger. Sambandet mellan utbildning och hälsa är särskilt tydligt på gymnasienivå.

Mekanismer

Det finns flera tänkbara förklaringar till att utökad utbildning i befolkningen som helhet förbättrar hälsoläget. En är att utbildning leder till att ungdomar som vuxna mer produktiva och därigenom genererar högre inkomster, att individerna kan använda givna resurser på ett bättre sätt, att förmågan att hantera problem förbättras, att förmågan att tolka och värdera hälsoinformation ökar och att förmågan till samspel med andra människor förbättras (Schuller & Desjardins, 2007).

Negativa effekter?

Ökade satsningar på utbildning kan vara en viktig väg för att förbättra folkhälsa. Det är dock inte givet att effekten bli lika stor idag som tidigare eftersom utbildningsnivå redan är relativt hög. Det finns också risk för att kvalitén på utbildningen sjunker om den generellt förlängs.

Alla ungdomar har inte samma förutsättningar för teoretisk utbildning. Ökad utbildning kan därför leda till ökade sociala skillnader om inte utbildningen avpassas till olika gruppers behov. 

Referenser

Bremberg, S. (2009). Bestämningsfaktorer för hälsa (manuskript). In Folkhälsopolitisk rapport (under publikation)). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T. M., Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006). What are the effects of education on health? . In OECD (Eds.), Measuring the effect of education of health and civic engagement: Proceednings of the Copenhagen Symposium): OECD.

Lleras-Muney, A. (2005). The Relationship Between Education and Adult Mortality in the United States. Review of Economic Studies, 72(1), 189-221.

Schuller, T., & Desjardins, R. (2007). Chapter 5. Health outcomes of learning. In Understanding the social outcomes of Learning (pp. 95-117). Paris: OECD Publishing.

Spasojevic, J. (2003). Effects of Education on Adult Health in Sweden: Results from a Natural Experiment. Ph.D Dissertation. New York: City University of New York Graduate Center.